Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 7. 1. 1924 - Registerkampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 DAGENS FRÅGOR
gripande kommunisternas nuvarande »cellbygge», började
syndikä-listerna mullvada inom fackföreningarna med demagogisk kritik mot
de maktfullkomliga »påvarna» och prisande de franska lätta, rörliga
— och billiga organisationsformerna. Småningom övergick man till
att grunda egna organisationer, de s. k. Lokala Samorganisationerna
(L. S.), vilka som protest mot den gamla fackföreningsrörelsens
uppdelning efter yrkes- och industrilinjer stodo öppna för alla slag av
kroppsarbetare. Mot skråandan proklamerades klass-solidariteten,
vilket även är innebörden i den amerikanska syndikalismens paroll:
»One Big Union»! De svenska syndikalisterna förkastade varje
vapenstillestånd i kampen mellan kapital och arbete och nekade därför
ingå kollektivavtal med »arbetsköparen». Denne skulle oavlåtligt
bekrigas, och ett verksamt medel härför ansåg man sig hava funnit i
det s. k. registersystemet.
Härmed avses en förteckning, som varje L. S. för på sin ort över
samtliga företag, angivande antalet anställda arbetare och gällande lönesatser.
Medlemmarna äro förpliktade att till registret anmäla varje förändring
i efterfrågan på arbetskraft inom de särskilda företagen. Rapporteras
ökning av ordertillgången, fordra arbetarna genast löneförhöjning,
Avslås denna, slutar den ene efter den andre, varigenom företaget avfolkas,
samtidigt som det genom annons i arbetarpressen »blockeras för ny
arbetskraft» som det heter på konstspråket. För L. S. galler det då
i främsta rummet att göra denna blockad eöektiv. Blockadpostering
utsättes och »brytare behandlas efter förtjänst»! Det bästa sättet
att hålla arbetsvilliga på avstånd är dock att monopolisera
arbets-anvisningen hos L. S. Det predikas också som en primär plikt för
varje organiserad arbetare »att icke taga något påhugg» utan att
först rådfråga det lokala registret. På detta vis vill man göra den
av brådskande beställningar beträngde arbetsgivaren mjuk och förmå
honom till den fordrade löneförhöjningen. Beviljas denna, häves
blockaden, och turen kommer till nästa företag.
Under förutsättning av full föreningsfrekvens av alla arbetare och
obrottslig sammanhållning kring registret är denna individuella
lönekamp under goda konjunkturer den gamla kollektiva med lönerörelser
endast vid avtalens utlöpande givetvis överlägsen. Den i en
fackorganisation förtrustade arbetskraften har härmed övergått från
grosshandel till minuthandel med sin »vara». Under dåliga tider går den
däremot icke att praktisera, men då har icke heller den kollektiva
stridsformen bättre utsikter. Det lärde sig den svenska
fackföreningsrörelsen under storstrejken 1909, vilken senare också är vändpunkten
i den svenska syadikalismens historia. Före nämnda år hade
syn-dikalismen endast burits upp av sådana arbetargrupper, såsom
anläggningsarbetare (rallare), skogs- och flottningsarbetare, vilka genom
sitt yrkes natur lättast kunde tillgodogöra sig syndikalismens rörliga
stridssätt. Genom nederlaget under storstrejken förminskades de
gamla organisationsformernas förut segerkrönta auktoritet, och allt
flera bland ungdomen vände sig till klasskampens nya patent. År
1910 kunde syndikalisterna grunda en centralorganisation i Örebro.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
