Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Snabbinventeringen i Sveriges kyrkor. Av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNABBINVENTERINGEN I SVERIGES
KYRKOR
AV PROFESSOR JOHNNY ROOSVAL
Sverige har en förvånande, kanske rent av enastående rikedom
på bevarade bildverk från Medeltiden i sina kyrkor. De
kyrkliga låneutställningarna ha gång på gång erinrat därom. I
Norrköping 1906 och sedan i Strängnäs, Härnösand, Malmö, Skara,
Hudiksvall, Upsala, Lund och slutligen i Göteborg ha tusenden av
dessa vördnadsvärda minnen trätt fram. De ha segrat, var de
ha visat sig; därom är ingen fråga. Deras konstnärliga värde har
väckt förvåning och beundran hos in- och utländske. Många av
dessa utställningars krucifix, madonnor och dopfuntar gälla redan
som klassiska verk. Våra konstnärer ha lärt av dem. Deras
historiska betydelse har vuxit, ju längre forskningen hunnit i deras
bestämmande, och detta arbete har just genom de kyrkliga
utställningarna särdeles befordrats. Den andakt, som strömmade ut
ur dem, har uppfattats även av våra tiders kyrkofolk. De ha
segrat och dock äro de i fara för sin existens. Snar hjälp är av
nöden.
Man betänke, att varje kyrka med gamla inventarier fordrar
en insiktsfull vård av sina ägodelar, om dessa icke skola gå under.
Allt lösöre fordrar vård, och trots all vård måste tid efter annan
än det ena, än det andra gå till förgängelsen även när det —
i ett hem t. ex. — gäller saker av rätt ungt datum. I kyrkorna
är det mest fråga om halvtusenåra och äldre ting. Det är givet,
att de behöva en öm vård som vördade åldringar.
Även om en allmän beundran och sympati för de kyrkliga
antikviteterna har kunnat fastställas i samband med de kyrkliga
utställningarna och i den trakt där undersökningsarbete just
pågått, hur skall sympatien alltid kunna hålla stånd mot de s. k.
praktiska behoven, vilka gärna instinktivt ställa sig avvisande
mot allt vad skönhet eller minnesrikedom heter? Och hur ofta
är den omtalade sympatien förbunden med historisk eller teknisk
sakkunskap? Och framför allt: hur länge räcker den? Den i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>