Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Om lönevillkor och kompetensfordringar för lärarebefattningar vid de allmänna läroverken. Av A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÖNEVILLKOREN VID DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN 333
kunnat för sina årsklasser välja bland de allra bäst vitsordade,
så är det tydligt i huru hög grad denna kategori måste ha
decimerats vid universiteten. Och då vid dessa de andra
fakulteterna dragit till sig en hel del av de mera studiebegåvade,
som trots allt ändå kommit till universiteten, har den filosofiska
fakulteten därigenom ytterligare frånhänts alumner, som kunnat
vara väl ägnade för läroverkens tjänst. Det kan sägas, att de
ekonomiska utsikterna även för vissa levnadsbanor, som gå
genom de andra fakulteterna, icke äro mycket förmer än
lärarebanan, att t. ex. den unge prästen eller juristen kan få gå länge
under föga bättre, stundom t. o. m. sämre, lönevillkor än
extraläraren, men det är dock en skillnad i ett annat avseende, som
betyder ganska mycket; pastorsadjunkten har chanser att
avancera till kyrkoherde i ett gott pastorat och kanske till prost, e.
o. notarien hos domaren eller i verken räknar med en karriär,
som kan föra honom upp till höga ämbeten, fina inkomster och
sociala företräden; men läraren blir i regel kvar inom den ram,
vari han en gång infogats, vare sig det är som adjunkt eller
lektor, då skolrektoraten äro i förhållande till lärarkårens
numerär fåtaliga (omkr. 6 på 100) och andra
befordringsmöjlig-heter kunna betraktas som rena undantagsfall. Det är blott de
knappt tillmätta högre lönegraderna, och så — för all del —
vasen, resp. nordstjärnan, som efter visst antal år tillfaller
honom till uppmuntran på den bekymmerfyllda och mödosamma
vägen mot pensionsåldern. Huru lärarebanans ekonomiska
utsikter för närvarande gestalta sig skall här något närmare
belysas genom en beräkning av kostnaderna för såväl
adjunkts-söm lektorskompetens.
Ämbetsexamen för adjunktskompetens tar, om värnpliktsåret
frånräknas, i medeltal för närvarande, lågt räknat, 4 år.
Teoretiskt skulle den visserligen kunna absolveras på 3l/z år, men
erfarenheten visar, att denna tid i verkligheten överskrides,
något som dels kan bero därpå, att studieplanerna i vissa ämnen
uppgiva för knapp tid, åtminstone för de genomsnittliga
begåvningarna, dels därpå, att man ganska allmänt, för att bereda
sig fördelar i konkurrensen, lägger an på högre betyg och flera
ämnen än som utgör minimum i denna examen. Skulle man
taga hela den tid, som faktiskt förflyter i medeltal från
studentexamen till ämbetsexamens avläggande, kommer man till
betydligt mera än 5 år, bl. a. beroende därpå, att ett flertal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
