Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De allmänna läroverkens lektorsfråga. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 AUGUST JOHANSSON
större användning för vetenskapligt utbildade naturvetare än för
humanister med motsvarande utbildning. De senare löpa därför
större risk både att bli utan anställning och att bli så att säga
en isolerad kast.
Om således lektorsinstitutionen med dess vetenskapliga prägel bör
räddas, vad kan då göras i detta syfte utöver vad som redan sagts?
Skulle inte herrar professorer kunna något dämpa sina
licentiat- och doktorsfordringar? Inte därhän, att dessa studiers
vetenskapliga karaktär äventyras; men är det nödvändigt att i så
hög grad använda den kvantitativa måttstocken för bedömande
av de vetenskapliga prestationerna? Jag kan inte framlägga
någon statistik över studiefordringarna; men det är svårt att
undandraga sig det intrycket, att dessa ha en tendens att bara
stiga. Detta är en ömtålig fråga; ty en professor är ju inom
sitt område en envålds, allom bjudande suverän härskare. Men
jag tror, att här — även bortsett från sammanhanget med
lektorsfrågan — verkligen behöves en rätt stor förändring, såvida
man inte skall driva det därhän, att de vetenskapliga studierna
berövas andra alumner än dels förmögna, dels svältkonstnärer
— och dessa båda kategorier räcka inte till för att hålla vårt
vetenskapliga liv uppe, för att inte tala om att den sortens
gallringsmetod inte är så värst tillfredsställande för att bereda ett
urval av de bästa.
Och så ännu en grannlaga fråga. Av skäl, som jag förut
anfört, skötes faktiskt för närvarande en god del av
gymnasieundervisningen av adjunkter. I åtskilliga fall är detta en föga
tillfredsställande ordning; därför behöver, såsom redan antytts,
lektorernas antal ökas. Men det finns också ganska många
fall, där en adjunkt med framgång sköter gymnasieundervisning
ända upp till studentexamen. Nu skall ju en lektor vara inte
bara gymnasielärare utan också huvudlärare, och fattas den
uppgiften så, som jag i det föregående gjort gällande, så krävas
därför vissa förutsättningar utöver dem, som ådagaläggas genom
en god gymnasieundervisning. Men också till funktionen som
huvudlärare finnas åtskilliga reellt kompetenta adjunkter. Nog
är det hårt, att en person, vilken kanske av ekonomiska
förhållanden eller av den vid universiteten välkända form av
överdriven självkritik, som heter examensrädsla, hindrats från att
i sin ungdom bringa sina akademiska studier till den
avslutning, som vore naturlig för hans begåvning, men vilken seder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
