- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjortonde årgången. 1924 /
362

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - En svensk ordbok. Av Hjalmar Alving

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362 LITTERATUR

ordet dolsk t. ex., få vi veta, att det brukas »mest skönlitterärt», en
kort men tillräcklig upplysning. I andra fall blir den stilistiska notisen
fylligare. Om konjunktionen för, t. ex., meddelas, att den brukas »mest
i samtal. Särskilt på senare tid infört i skrift (ibl. enligt sträng regel
blott i samtalen)». Genom att sammanställa stilupplysningarna för
likbetydande ord kan man samla betydande material till en svensk stillära.
Se t. ex. bara, blott, endast. Att förf:s stilkänsla icke på absolut alla
punkter sammanfaller med ens egen, kan icke förvåna; att
stilsynpunkten aldrig, då den är av någon betydelse, lämnas obeaktad, är det nya
och förtjänstfulla.

De tre senast utkomna häftena av Östergrens ordbok upptagas så
gott som helt och hållet av för och dess sammansättningar. Även vid
en ytlig genombläddring av dessa häften blir åtminstone en egenskap
hos ett ordboksarbete sådant som detta klar: hur ofantligt
tålamods-och uthållighetsprövande det måste vara. Sannolikt är det icke minst
därpå det beror, att, alltsedan Gustaf II Adolf år 1629 i sitt memorial till
»riksens antiquarii och häfdasökiare» anbefallde anläggandet av
samlingar till ett fullständigt svenskt lexikon, så många sådana påbörjats
och så få fullbordats. Det är emellertid alltjämt ett riksintresse att vi
få en på samma gång någorlunda fullständig och lätthanterlig redogörelse
för vårt språks ordskatt. På 1600- och 1700-talet var det framför allt
av nöden att ett rikssvenskt s&n/fspråk med stadgade vanor skapades.
I vår tid är det snarast inom talspråket — eller rättare sagt det
offentliga talets språk — som bristen på fasta normer och pålitliga
rättesnören gör sig gällande. Man iakttage t. ex. våra rådplägande
församlingar, där talarna ofta roderlöst kastas mellan stelaste bokspråk och
vårdslösaste samtalston, När den svenska undervisningen, såväl den
lägre som den högre, i högre grad, än som ännu skett, tillgodogjort sig
de synpunkter på ordens stilistiska hemmahörighet, som Östergrens
ordbok så samvetsgrant beaktar, då skall denna speciellt svenska
otymplighet till god del vara avhjälpt. Det är därför livligt att önska, att
författaren må från alla håll röna all den uppmuntran och allt det stöd,
förutan vilket han svårligen kan till ett lyckligt slut leda sitt riksviktiga
värv.

Hjalmar Alving.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1924/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free