Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Fascismen och demokratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Regeringen strävar energiskt att höja produktionen. Därvid bryter den
resolut med de socialistiska kapitalfientliga lärorna och söker i stället
skydda kapitalbildningen för att därmed skapa ökade arbetstillfällen.
Krigskonjunkturskatten har avskaffats, arvsskatten har begränsats och
för medlemmar av samma familj t. o. m. avskaffats till uppmuntran
åt den privata sparsamheten. Genom lugnet på arbetsmarknaden har
antalet genom strejker förlorade arbetsdagar väsentligt reducerats:
från 8 211 000 1920—21 till 247 000 1922—23. På de mest skilda
områden visar statistiken synnerligen förmånliga siffror. Redan nu
riktas också kritiken icke så mycket mot vad Mussolini gjort som
mot sättet, varpå han gjort det. För den stat, som hans verk
kommer till godo, torde det dock i längden vara förmånligare, om Italien
blir en »nation, moraliskt och materiellt stark till sin organisation
och effektiv till sin handlingskraft», än om dess styrelse är ett fullt
adekvat uttryck för den ortodoxa parlamentarismens lärouppfattning.
Här som eljes gäller emellertid, att man känner trädet på dess
frukter, och mordet på Matteotti visar, att det finnes »something
rotten» även inom fascismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
