Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Genèveprotokollet. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENEVEPROTOKOLLET
AV FIL. D:R VERNER SÖDERBERG
Femte delegeradeförsamlingens förhandlingar i Geneve torde
knappast här hemma ha rönt den ingående uppmärksamhet
de förtjäna. Nyheterna från Geneve nådde oss under en
valmånad och i pressen ha de, helt naturligt för övrigt, företrädesvis
beaktats från den något efemära synpunkten av vad de kunde
erbjuda av argument i den pågående val- och partipolitiska
debatten om Sveriges försvarsfråga. Frestelsen att fälla
kategoriska ytterlighetsomdömen, oftast på grundval av rätt ytlig
kännedom om vad som verkligen försiggått där nere, har varit
stor, och tyvärr synes även för den närmaste framtiden
utsikterna vara rätt små för att Genéveförhandlingarnas resultat, det
ryktbara protokollet om skiljedom, »trygghet» och
rustningsminskning, skall hos oss göras till föremål för en objektiv och
partiobunden undersökning. På den ena sidan är man sorglöst
benägen att taga alla de vackra fraserna om fredens nya era
för kontant, att förväxla fromma förhoppningar med
säkerställda verkligheter. På den andra sidan åter ryggar man
tillbaka för den ymniga rökelsen och vill sällan göra sig besvär
med att söka genomtränga de beprisade aktstyckenas invecklade
juriststil, utan avfärdar utan närmare studium det hela som blå
dunster, dem stormakterna i själviskt maktintresse slå i ögonen
på små nationer. Genéveprotokollet, herrar Benesjs och Politis’
mästerverk, behandlas här och där som en »mänsklighetens
magna charta», inledande fredens tusenåriga rike, ett slags
politiskt motstycke till Bergspredikan, medan man på andra håll
nöjer sig med att med en misstrogen axelryckning fråga: kan
något gott komma från Geneve och Nationernas förbund?
Närmare eftertanke borde dock säga oss litet var, att det
numera ej låter sig göra att låtsas ignorera vad som försiggår inom
Nationernas förbund, utan att detta helt enkelt blivit en av de
mest anlitade verksamhetsformerna för den stora politiken efter
världskriget, åtminstone för den närmaste tiden framåt. Det
är mycket riktigt, som nyligen en Genévedyrkare yttrat, att »vi
befinna oss i ett av de stora ögonblick, inte blott i vårt eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
