Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Genèveprotokollet. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 VERNER SÖDERBERG
saillesfredens skadeståndspolitik tyckes sålunda komma att
inrymmas i den nya folkrättsarsenalen.
Till sist följa de bekanta bestämmelserna om en konferens för
rustningsminskning den 15 juni 1925. I denna äro
signatär-makterna pliktiga att deltaga, och alla andra stater, även
utanför förbundet, skola av rådet inbjudas. På konferensen möter
rådet med en på förhand utarbetad plan för
rustningsbegränsningen, vilken »ställes till konferensens förfogande» samt
dessförinnan snarast möjligt delges vederbörande regeringar. Ha till
den l maj 1925 ej 3 stormakter och 10 andra
förbundsmedlemmar ratificerat protokollet, tager rådet konferensens inhibering
eller uppskjutande i övervägande. När detta antal ratifikationer
ingått eller notificerats, träder protokollet i kraft, så snart
av-rustningsplanen antagits av konferensen. Kommer denna plan
senare ej till utförande inom av konferensen bestämd tid, så
konstaterar rådet, att protokollet upphört att gälla.
Sådan är, i största möjliga korthet sammanfattad, den stora
planen, vars mål enligt Benesj är intet mindre än att »göra
kriget omöjligt, att förinta det, att döda det». På papperet hänger
den logiskt rätt väl ihop. Medel anvisas för fredlig reglering
av alla tvister, och ett skiljedomsförfarande stadgas, som ingen
mellanfolklig konflikt kan undgå, krigen förvandlas till
internationella brott eller väpnat inskridande mot sådana. I realiteten
ter sig det nya fredsmaskineriet ej lika imponerande eller kanske
rättare sagt ej lika hoppgivande. Rätt och fred ha ej kunnat
göras till synonyma begrepp, så att med säkerhet rätt skipats,
när en konflikt »fredligt» avvecklats. Sanktionerna taga med
nödvändighet formen av krig — handelskrig eller
straffexpeditioner. Ingen utsikt finnes till att det nya systemet från början
blir universellt. Rådets nya maktanspråk erinra om
stormaktskongressernas efter Napoleonskrigen. Förhandenvarande
orättvisor löpa fara att folkrättsligt lagfästas. Dessa skuggor
fördunkla de ljusare sidor, som planen villigt må erkännas även
förete, och den som ej vill släppa tron på rättens och frihetens
segermakt i världen har därför svårt att finna deras seger
protokollförd genom det tillämnade upprättandet av Folkförbundets
nya maktfredsmaskineri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
