Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - När svensk allmoge grundade kyrkosamfund i Norra Amerika. Av Söderblom Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAR SVENSK ALLLMOGE GRUNDADE
KYRKOSAMFUND I NORRA AMERIKA
AV ANNA SÖDERBLOM
De svenske i Nord-Amerikas Förenta Stater äro idag, med
ättlingar av två millioner människor, lika många som en
tredjedel av alla Riks-Sveriges bebyggare. De som hava fått
ögonen öppna för denna storhet, Svensk-Amerika, de hava också
fått perspektiv på den och se den avgränsad mot Riks-Sverige
och ännu även avgränsad mot den sammansmältande
befolkningen i den nya världen. Vi äga därigenom i Svensk-Amerika
en manifestation, en uppenbarelse av den svenska folksjälen,
som avståndet och avgränsningen göra möjlig att betrakta och
begrunda.
På 1830- och 1840-talen började odlingen och bebyggelsen av
den vilda västern, indianernas och buffeljägarnas omätliga vidder.
I deras spår började plogen göra sin gärning. Samtidigt drog
guldtörsten, väckt till liv av guldfyndighet i Californien och
vilda företag såsom mexikanska kriget, äventyrslystna från
samhällenas utmärker på bägge sidorna av Atlanten, ut på de
ändlösa vägarna. Amerika behövde folk. Agenter utsändes,
tidningsartiklar och böcker skrevos i syfte att locka européerna till
emigration. Sjömän och andra hemvändande resenärer berättade
lockande och fantastiska historier. Såväl sanna uppgifter som
allehanda lockande rykten uppfångades och anammades.
Även till vårt land kommo berättelserna och ryktena, till vårt
land, till 1840-talets Sverige. »Ett trögt folk, fullt av hetsigheter»,
så karaktäriserade redan Gustaf Vasa sitt svenska folk. Djupt
under hetsigheten och trögheten dväljes en känsla,
karaktäristisk för Nordens folk och för Sveriges: längtan. Längtan har
varit en av de drivkrafter, som fört de svenske ut till okända
öden och bragder.
1840- och 1850-talens Sverige står för vår uppfattning i
efterklangens tecken. Jordbruket sköttes föga energiskt efter gammal
slentrian. Malm finns det i våra berg. Stångjärnshamrarna
slå, masugnarna glöda och milorna ryka. Men än är det »så
mörkt långt, långt bort i skogen», innan ännu ett intensivt skogs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
