Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Nämnd och jury. Av Åke Hassler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄMND OGH JURY 451
och ömhjärtat på fallet än den kalle yrkesdomaren. De tro sig
kunna mera efter vanligt sunt förnuft än efter juridiska regler
avgöra bevisfrågan. För min del är jag inte så säker på
varken det ena eller det andra. Från egen erfarenhet minns jag
både en vekhjärtad domare och nämndemän, som inte voro
blödiga alls. Och jag har också svårt att tro, att den bildade
och erfarne yrkesmannen inte skall kunna lika bra som den
vanligen mindre bildade och mindre erfarne lekmannen bedöma
en faktisk fråga. Satsen om värdet av det oförvillade och
praktiska lekmannaomdömet i svåra och invecklade brottmål
förefaller tvivelaktig till sin riktighet.
Men därmed är saken icke avgjord. Det finns andra motiv/
som kraftigt tala för lekmäns vidsträckta deltagande i
rättsskipningen, andra motiv än den tämligen osäkra möjligheten att
med hjälp av lekmän komma fram till ett bättre avgörande i
de enskilda målen.
En bekant jurist har sagt: det är icke nog, att rättsskipningen
är god, den måste också åtnjuta folkets förtroende. Så helt jag
än i och för sig ansluter mig till denna sats, kan jag dock ej
undgå att finna den för snäv: jag vill hellre säga, att
rättsskipningen för att fylla sin uppgift måste vara en hela folkets sak
och inte bara juristernas. Folket skall inte endast ha förtroende
för rättsskipningen — det kunde måhända skapas på annat sätt
än genom folkets deltagande i densamma i större utsträckning.
Utan folket skall dessutom hysa ett starkt intresse för
rättsskipningen och ha kännedom om hur den fungerar. Lag och rätt
skall icke vara något sakrament, som juristerna ha hand om
och som de i lämpliga doser utdela till s. k. rättssökande.
Rätten och dess utövning skola vara folkets egendom.
Likaväl som folket genom sina valda representanter medverkar
bestämmande i lagstiftningen, så skall också folket vara med om
och genom sina förtroendemän följa och kontrollera
rättsskipningen, för att denna skall stå i kontakt med det folkliga
rättsmedvetandet och kännas såsom en folkets angelägenhet. Folket
såsom sådant kan inte självt handha lagarnas tillämpning lika
litet som deras stiftande. Men det representativa systemet vid
avgörande av samhällets statliga och kommunala
angelägenheter bör motsvaras av ett liknande system vid rättsvårdens
utövande. På detta sätt skaffas inte bara säkrast folkets
förtroende åt rättsskipningen. Hela den samhället uppbärande rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
