Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rätt och Folkrätt. Av Einar Tegen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTT OCH FOLKRÄTT 537
och handling öppet visade förakt för »brottslingen». Och då
upprepas historien, »rättens» historia. Vore det därför icke mera
statsmannamässigt och framsynt att söka rödja undan själva
grunden för detta betraktelsesätt med dess följder?
Med allt erkännande av de svårigheter, som på denna punkt
möta en statsman som har att ta position till de frågor, vilka
dikteras av dagens krav, måste man dock medgiva, att de av
Lundstedt framförda tankarna äro ett »memento», väl värt att
i vida kretsar uppmärksammas i dessa dagar, då det gäller för
vårt folk att fatta position till det förslag om en internationell
rättsordning, som framlagts i Geneve. Skall en verkligt hållbar
internationell rättsordning kunna skapas utan en bättre insikt i
det för all rätt grundläggande än den som nu gemenligen finnes
hos de folkrättslärde, utan en på en dylik insikt byggd strävan till
verklig folkförsoning, och utan effektivt stöd av de stora folk
och stater, som tydligen komma att stå utanför det hela?
Frågan är viktig, och det gäller för Sverige att yinna garantier för
att systemet icke kan utnyttjas i partiska intressens tjänst eller
leda till nya krig för »Rättens» seger.
Vad vi ha att sätta i stället för denna »rätt», som ingen rätt
är, det är, som vi sett, enligt Lundstedt det sociala värdet. I
en kommande folkrätt måste värdet stå i centrum. Och detta
värde och därmed den internationella rätten skall enligt honom
»hämta sitt innehåll från vad som visar sig vara av vikt för
upprätthållande och främjande av andlig och materiell kultur i
ett blivande världssamhälle». Förvisso kan nu tvekan komma
att råda också om den närmare innebörden av den kultur, som
här skall främjas. Och det må här framhållas, ätt värdet i och
för sig naturligtvis är lika subjektivt och relativt som »rätten».
Men här är dock alltid att märka, dels att värdet icke så
omedelbart får samma absoluthet över sig som »rätten», i vars
begrepp det ligger att vara »objektiv», »absolut», och att det lättare
än denna är tillgängligt för förnuftiga argument, dels också
att med den enhetlighet, som dock i stort sett råder ifråga om
de civiliserade folkens kultur, det icke torde vara omöjligt att
uppställa vissa allmänna, för de olika folken och kulturerna
gemensamma värdeprinciper såsom dirigerande för utformandet
av den internationella rättens regelsystem. Vi kunna här hänvisa
till redan tillämpade regler som en begynnelse. Detta den
internationella rättens regelsystem behöver ingalunda, om det på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
