Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sjöslaget utanför Jutland den 31 maj—1 juni 1916. Av O. Lybeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖSLAGET UTANFÖR JUTLAND DEN 31 MAJ—l JUNI 1916 559
brutet ekonomiskt tryck på centralmakterna genom att avskära
färdvägarna över Nordsjön. Uppgifterna kunde icke lösas genom
en blockad nära inpå tyska kusten, ty häremot innebar
Hochsee-flotte med sina uMtar och mineringar ett alltför farligt hot. För den
skull förlades de spärrande sjöstyrkorna dels till farvattnen
mellan Skottland och Norge, dels till Engelska kanalen. Denna
Nordsjöavspärrning kallades i dagligt tal blockad, men den gav
sig icke ut för att vara en sådan i folkrättslig mening. De engelska
kryssarna, som naturligtvis avklippte all tysk sjöfart, begagnade
sig gentemot den neutrala sjöfarten av hävdvunnen
visiterings-och uppbringningsrätt, men genom de ytterligheter, till vilka
denna drevs, och genom den likaledes till eller över
ytterlighetens gränser drivna tillämpningen av kontrabandsbegreppet, blev
spärrningen till sina verkningar svårare än den hårdaste
närblockad, den blev en »hungerblockad» i egentlig mening,
avgörande för krigets slutliga utgång.
Hochseeflotte kunde genom befintligheten av Kielkanalen
hastigt förflyttas mellan Nordsjön och Östersjön och utestängde
härigenom engelska flottor från Östersjön, ett förhållande som
väsentligen inverkade på kriget å östfronten. Ty redan efter
första krigsåret visade det sig, att Rysslands administrativa apparat
råkat i olag och att där rådde en förlamande brist på
krigsmateriel och ammunition. De allierade hade i fortsättningen
icke mycket att vänta av »le rouleau russe», om de ej kunde
komma i omedelbar förbindelse med ryska riket. Men de tre
tänkbara vägarna dit voro stängda: genom Dardanellerna av de
tysk-turkiska försvarsanordningarna därstädes, över Skandinavien
av Sveriges väpnade neutralitet och över Östersjön av tyska
Hochseeflotte. Denna flotta, som sålunda spelade en viktig roll
enbart genom sin befintlighet, hade emot sig å ena sidan den
överlägsna engelska, å andra sidan den underlägsna ryska.
Gentemot den sistnämnda, som i allmänhet hölls tillbaka i
overksamhet inom sina av minor och befästningar skyddade
basområden vid Finska viken, kunde tyskarna avdela äldre
fartygs-materiel och jämförelsevis svaga stridskrafter, medan själva
Hochseeflotte kunde helt disponeras för uppgifterna i Nordsjön.
Att här lämna omedelbart skydd för den tyska kusten var en
tämligen enkel uppgift, då denna nästan helt och hållet befann
sig inom den av tyskarna behärskade Helgolandsbukten.
Problemet om uppgifterna därutanför ställde sig svårare, ej minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
