Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sjöslaget utanför Jutland den 31 maj—1 juni 1916. Av O. Lybeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖSLAGET UTANFÖR JUTLAND DEN 31 MAJ—l JUNI 1916 561
Frankrike, i september hejdades vid Marne, varefter kriget å
denna front antog ställningskrigets nötande karaktär. Den tyska
krigsplanen, som byggde på ett hastigt och överväldigande
avgörande, hade strandat och kriget hade tagit en av tyskarna icke
beräknad vändning.
Under trycket av Nordsjöspärrningens redan nu framträdande
verkningar och inför det å västfronten låsta läget kastade sig
den tyska krigföringen för år 1915 mot två gigantiska uppgifter:
å ena sidan att böja England genom ett ubåtskrig, som skulle
möta hungerblockad med hungerblockad, å andra sidan att
invadera Ryssland genom offensiv å östfronten.
Ubåtskriget proklamerades den 4 februari 1915, då tyska
regeringen förklarade farvattnen runt de brittiska öarna för
krigsområde, där även neutrala fartyg löpte fara att sänkas.
Företaget sattes i gång med all bravur, men politiska förhållanden,
främst hänsyn till Förenta staterna, föranledde under år 1915
och början av 1916 upprepade eftergifter, ända tills tyska
regeringen i mars 1916 inför presidenten Wilsons hot — efter det
att ett antal amerikanska medborgare omkommit vid torpedering
av ångaren Sussex — anbefallde ubåtarna att helt iakttaga
gällande regler för anhållning och visitering av handelsfartyg. Detta
låter blott alltför rimligt, men härigenom var ubåtskriget
omintetgjort. Ty då England låtit bestycka sina handelsfartyg
och anvisat dem att även under neutral flagg anfalla
undervattensbåtarna och då en dylik båt kunde som sådan sättas ur
stridbart skick genom en enda artilleriprojektil av till och med
ringa kaliber, och då antalet till synes menlösa men i själva
verket kraftigt bestyckade engelska handelsfartyg, s. k.
ubåtsfällor, var statt i oavbruten ökning, var det helt enkelt
uteslutet för tyska ubåtar att vedervåga en regelrätt anprejning av
handelsfartyg. Engelsmännen å sin sida fullföljde och skärpte
Nordsjöspärrningen med benhård konsekvens och proklamerade
avspärrningsmetoder, varigenom varor av vad slag de vara månde
förhindrades att vare sig direkt eller indirekt över neutrala länder
nå eller lämna centralmakterna.
Östfrontoffensiven under 1915 däremot medförde underbara
framgångar för dessa makter. De erövrade land och riken —
Kurland, Litauen, Polen, Serbien, Montenegro — som de knappast
kunde administrera. Men de förmådde ej fortsätta längre österut,
och något avgörande var ej vunnet. Det var dock ett avgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
