Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En överstatlig rättsordning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÖVERSTATLIG RÄTTSORDNING 19
om. Där förekommer knappast en tvist som icke direkt berör
en högst väsentlig del av samfundets medlemmar och alltså låter
dem ha nytta eller skada av målets utgång. Det påverkar ej
nämnvärt den inhemska rättskipningens gång, att en domare
någon sällsynt gång måste jävas; om alla stater som vore jäviga
i en internationell tvist bleve ställda utanför avgörandet, skulle
däremot ofta mycket få vara kvar för att ge stöd och
effektivitet åt domen. Följden är att en mellanstatlig rättskipning och
rättstillämpning måste läggas i jäviga händer, och man kan då
ej förvåna sig över att den så ofta måste bli en parodi på
opartisk rättvisa.
Detta är emellertid blott halva sammanhanget. Ty om staterna
sins emellan voro jämnstarka, vore det kanske trots allt ej
omöjligt att finna ett tillräckligt antal opartiska domare för att ge
rätten själv och dess exekution ett opartiskt innehåll, och de
partiska medlemmarna av statssamfundet skulle då kanske ej
företräda större makt än att de utan vidare fogade sig. Men
som var man vet förhåller det sig rakt tvärtom. Europas omkr.
450 millioner invånare äro fördelade på 26 stater (eller t. o. m.
34, om också de minsta räknas med), men av dem representera
de fem staterna Ryssland, Tyskland, Storbritannien, Frankrike
och Italien enbart i Europa omkr. 284 millioner, d. v. s. över
tre femtedelar av det hela, i stället för den knappa femtedel de
enligt sitt antal skulle utgöra. För jordklotet som helhet är
denna motsats rent av ännu mera utpräglad, ty av dess till 1820
millioner beräknade folkmängd tilllhöra ånyo över tre femtedelar
de fyra rikena Brittiska väldet, Kina, Ryssland och Förenta
staterna, vilka efter sitt antal borde ha haft kanske en adertondel!
Denna enorma olikhet i storlek staterna emellan betyder
förmodligen ännu mer än staternas ringa totala antal för att hindra en
opartisk behandling av utomstatliga tvister.
En stor armé i Nationernas förbunds händer skulle under
sådana förhållanden innebära obegränsade frestelser för den ena
och den andra stormakten att genom makt över förbundet
tillskansa sig världshegemonien, och avgörandet av världens öden
bleve ännu mer en parodi på rättvisa och hänsyn till den
mänskliga sammanlevnadens villkor än det är nu. En sådan risk kan
ingen tänka på att löpa.
Genéveprotokollet har i detta läge valt att lägga den nominella
makten över världens fred i händerna på ett skuggvälde; man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
