Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Lönekrisen i Sveriges näringsliv. Av Gerard de Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÖVERSTATLIG RÄTTSORDNING 27
Kanske blir det också lättare att försona sig med dylika tanke-
gångar, om man till sist drager sig till minnes, att det väster-
ländska Europa — och åtskilligt därtill — en gång varit en po-
litisk enhet och att det ojämförligt mesta av vår nuvarande kul-
tur härstammar därifrån. Utvecklingen består ingalunda i nå-
gon med biologisk nödvändighet fortskridande >nationernas sam-
manväxning>, utan vad vi nu kalla nationer är tvärtom utbrutna
delar av en världsstat, det romerska riket, och både den medel-
tida kyrkan och folkrätten äro en svag avglans därav, fragment
av en enhet som gått förlorad. Harald Hjärnes >vetenskapliga
testamente>, hans sista i livstiden utgivna skrift Det väster-
ländska statssystemets uppkomst (i Pflugk-Harttungs världshisto-
ria), har givit starka uttryck åt denna bild av Västerlandets po-
litiska utveckling (en kursivering av mig):
Europas moderna stater och nationer hava icke först utvecklat sig
var för sig och sedan sammanslutit sig till ett statssystem. De hava
framgått tillsammans ur en omfattande enhet, som funnits till före
dem och i sammanhang med deras utdaning själv utvecklat sig till
den nyare tidens statssystem. Denna enhet var den västerländska,
den latinska eller romerska kristenheten eller kyrkan, som under
kristendomens inflytelse och omklädnad i själva verket utgiorde fort-
sättningen av det antika romarväldets ena hälft och därför helt na-
turligt "bibehöll och förkovrade världsstatens karaktär och anspråk.
Folkrätten blev en utvidgning av ...naturrätten, som icke kunde
härleda sin sanktion från någonting annat än det av naturen skolade
förnuftet. I verkligheten hämtade detta förnuft sitt innehåll från det
gamla traditionella rättsmaterialet, tillökat med nya slutsatser från
den grundligare studerade romerska rätten..... Detta från kyrkans
överhöghet frigjorda statssystem, sådant det förbereddes av folkrätts-
lärarne och de efter deras anvisningar handlande statsmännen, bröt
sig småningom väg. ....
Religionsstriderna, som fyllde de närmaste generationernas inre och
yttre statsliv efter reformationens genombrott,.. lyfte även de mer
eller mindre uppriktigt omfattade idealen över de krassa intressenas
makttävlan. ... Det rättsliga statssystemet hade vunnit i stadga i sin
besittning av arvet efter den upplösta kyrkliga världsstaten. Huru-
vida nya ideal kunde skänka kraftigare liv åt denna rent politiska och
endast formellt avvägda omgestaltning av Europas aldrig fullkomligt
utplånade enhet, det förblev en framtidsuppgift, om vars lösning hi-
storien ännu ej givit klart besked.
På den lösning, varom Hjärne talar i dessa slutord till sin
sista skrift, är det som vi nu ha att arbeta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
