Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Lönekrisen i Sveriges näringsliv. Av Gerard de Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 ELI F. HECKSCHER
ledning till en motsvarande begränsning i fredsgarantiens räck-
vidd, och tanken på en allmän avrustning kommer sannolikt att
förbli en utopi. Vad det gäller är då icke bokstavligen världs-
freden utan freden inom förbundsområdet, en motsvarighet till
det romerska rikets Pax Romana. Förbundet självt måste med
andra ord förbli väpnat mot sina egna och sina medlemmars
yttre fiender, men medlemmarna måste upphöra att rusta mot
varandra och överlämna det därigenom starkt minskade försva-
ret åt sitt gemensamma organ, sin »”överstat>, förbundet. I själva
verket har det alltid legat något affekterat och ouppriktigt i tan-
ken att alla världens stater eller statsimitationer oavsett kultur-
ståndpunkt skulle kunna förena sig om en så stor, svår och för-
finad kulturprodukt som en rättsordning: detta är en uppgift
för stater med en hög grad av enhetlighet i kulturförutsättningar
och politiska traditioner, men borde å andra sidan ligga inom
de politiska möjligheternas område för sådana. Även om man
tänkte sig Nationernas förbund begränsat enbart till Europa,
exklusive det snarare till Asien hörande Ryssland — att Ameri-
kas förenta stater utan hinder för enhetligheten kunde vara med
är givet — och ansåge det liktydigt med Europas förenta stater,
så skulle väl ingen vara i tvivel om organisationens betydelse.
Denna söndersplittrade lilla världsdel, med (alltid frånsett Ryss-
land) 57!/2 procent av Amerikas förenta staters ytinnehåll, men
nära tre gånger deras folkmängd och följaktligen mer än fem
gånger deras folktäthet, har ej mycket mer att vänta av fram-
tiden än Hellas” stadsstater efter makedoniska väldets uppkomst,
om det ej förmår bygga upp en politisk enhet i den ena eller
andra formen på den andliga enhet som trots allt utgör dess
ursprungliga och ännu oförstörda grundval. De europeiska världs-
staterna, främst det brittiska väldet, rymmas visserligen ej med
alla sina intressen därinnanför, men de kunna tillhöra den euro-
peiska enheten för sina europeiskt >regionala> ändamål; det borde
vara möjligt att hindra krig inom Europas gränser och ej ute-
slutet att hindra krig även utom Europa mellan alla hel- och
halveuropeiska stater. Det hela ter sig väsentligt mindre him-
melsstormande under denna aspekt, men kanske samtidigt något
mer realistiskt och oumbärligt; det blir ett livsvillkor för de
europeiska folken inför den dubbla utsikten till ekonomisk ned-
gång genom försämrade bytesmöjligheter med andra världsdelar
och starkt ökat politiskt tryck från utomeuropeiska folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
