Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1925 - Akademiska avhandlingar - Gustav II Adolfs donation till Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 71
skolornas populärvetenskapliga sommarkurser — men det förefaller
minst lika viktigt och avgjort mer närliggande för högskolorna att taga
hand om bevarande och förkovring av den vetenskapliga bildning de
en gång givit sina egna alumner. Utan tvivel ha läroverkslärarna
själva sin del i skulden för att så ytterst få bland dem prestera något
av vetenskapligt värde efter gradualavhandlingen; men deras alma mäter
är ej heller utan sin skuld, då hon visar en så påfallande brist på
intresse för fortsatta vetenskapliga studier av dem som fått full
utrustning att fullfölja dem. Här föreligga i själva verket stora och tills dato
nästan alldeles obegagnade möjligheter. Men de behandlas kanske bäst
för sig själva i annat sammanhang.
»Gocfs och guld» är ett uttryck, som nog får
räknas bland språkets »döda metaforer». Om det nu
användes, är det väl blott för att tjäna behovet
av omväxling i uttrycksmedlen och måhända på samma gång med
sin alliteration och till synes tavtologiska upprepning åt stilen låna
en fläkt av antikvariskt stämningsvärde. Sällan få väl de nötta
orden föra tanken på de primitiva tider, då icke mycket annat fanns
att äga än jord och ädla metaller och då endast jorden erbjöd en
permanent inkomst. Det var då rikedomen helst fick taga gestalt
i de många strödda gårdarna, som skänkte sina brukare en
nödtorftig bärgning och sina ägare överskottet i form av en säker och
alltid påräknad årlig ränta. I vårt land har denna form av
jordbesittning merändels grundligt omstöpts. Men säregna omständigheter
ha med oförändrad inre struktur bevarat en betydande del av en av
de märkligaste possessioner av denna art vår historia känner, det
Gustavianska »arv och eget», som den store riks- och
dynastigrundaren sammanskrapade med atavistisk jordhunger och oavlåtlig
omsorg om de reala grundvalarna för ättens framtida bestånd i
oupplöslig förening.
Det var av denna godsrikedom Gustav II Adolf öste, då han den
31 augusti 1624 gav stadga och självbestånd åt vårt främsta
lärdomssäte genom den kungliga gåvan av mer än 400 fastigheter, varav
det vida övervägande flertalet fullstora bondgårdar, samt därtill en
utfyllnad av kronotionde. Med all rätt har Upsala universitet ägnat
årets Gustav Adolfsdag åt en fest i anledning av trehundraårsminnet
av donationen. Utöver stunden har denna gärd åt universitetets
störste välgörare hugfästs genom den inbjudningsprogrammet åtföljande
historik över Gustaf II Adolfs donation av arvegods och
kronotionde till Uppsala universitet 1624, vilken utarbetats av
förste bibliotekarien Samuel E. Bring och universitetets skogschef
jägmästaren Oscar Kollberg. Man finner häri i en lättläst och läsvärd
översikt av donationsbrevets tillkomsthistoria, det viktigaste av
godskomplexets senare historia och en rad interiörer från dess förvaltning,
som bjuder många målande bilder från universitetets dagliga liv. En
alfabetisk förteckning på samtliga donerade gårdar och lägenheter
samt kartbilagor avsluta det instruktiva häftet.
Gustav II Adolfs
donation till
Upsala universitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
