Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Likhet och jämlikhet. Den sociala typutjämningen. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 E. H. THÖRNBERG
svårighet i verkligheten till slutet av det adertonde eller början
av det nittonde seklet. Men den hör också hemma i ett mycket
senare skede — vi kunna säga de sista åren av 1870- och de
första av 1880-talet. I dag torde denna godsherres sonson •—
officer, läkare eller ingenjör — och bemälde underhavandes
sonson .— verkstadsarbetare, järnvägsman eller journalist — sitta
som likvärdiga ledamöter av samma riksdagskammare, samma
stadsfullmäktigekår, samma kommunala eller kyrkliga nämnd;
Eller de torde mötas på en gemensam idrottsplan, tillhöra en
gemensam församlings- eller föreningsstyrelse.
Med jämbördigheten inom statslivet har följt ett stort stycke
jämlikhet inom hela samhällslivet. De religiösa folkrörelserna
och även nykterhetssträvandena, idrottsväsendet,
folkbildningsverksamheten, liksom vissa former av nöjeslivet ha alstrat
intressen, vilka omfattas av olika grupper och gå horisontalt
genom det stora samhället i stället för att följa de vertikala
klasslinjerna. Folk ur skilda sociala lager läsa i viss utsträckning
samma tidningar — all partiagitation till trots. De lyssna till
samma predikningar och föredrag. De åhöra samma konserter,
åskåda samma teaterpjäser och filmspel. De förenas i en
gemensam spänning vid fotbollsmatchen eller roddtävlan. De dela
samma religiösa tro eller religiösa tvivel. De hysa ett gemensamt
förtroende till den eller den läkaren, den eller den homeopaten,
De gå sida vid sida och rösta än för, än mot alkoholförbud.
De låta sig eggas av samma lösensord; de hänge sig åt
samfällda talesätt och samla sig kring vissa klichéer eller stereotypes
för att citera Walter Lippmann (Public Opinion, 1922).
Men klassmotsatserna försvinna icke; de sociala
intressestriderna upphöra icke med detta. I somliga fall kunna de till
och med skärpas. Det händer ju att sociala grupper, som
befinna sig i varandras grannskap, lättare gripas utav ömsesidiga
känslor av ovilja, avund, tvedräkt och bitterhet än de, mellan
vilka avståndet är väsentligen längre.
Det stora faktum står dock kvar. Processen fortgår i detta land.
Standardiseringen, amerikaniseringen och urbaniseringen löpa
samman i en bred utvecklingslinje. Likheten ökas; likställdheten
stiger; liksintheten växer. Vårt gemensamma artmedvetande
varder starkare och starkare. Och mitt i all brytning, allt split, all
fejd knytes sannolikt det svenska nationalsamhället fastare ihop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
