Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Slaget vid Marne. Av Gustaf Reuterswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAGET VID MARNE
AV KAPTEN GUSTAF REUTERSWÄRD
De senaste femtio årens militära utveckling har
otvivelaktigt åstadkommit en fullständig förskjutning av begreppet
fältslag. Medan detta ännu 1870 innebar en kraftmätning som
utspelades under på sin höjd några dagar och vars olika faser
kunde direkt överskådas av fältherren eller åtminstone direkt
övervakas av hans stab, innebär det numera en serie enskilda
stridshandlingar, vilka visserligen äga ett inbördes sammanhang,
men som taktiskt sett var för sig i regel äro relativt
självständiga och vilkas utgång av fältherren kan bedömas endast genom
de kommenderande generalernas rapporter. Ett modernt slag
sträcker sig till rummet över landskap och till tiden över dagar
och veckor, t. o. m. över månader. Det var före världskriget en
gängse teori, att summan av de enskilda stridshandlingarnas
resultat också utgjorde slagets resultat. Omöjligt är ej, att denna
teori fortfarande upprätthålles på krigshögskolorna. Ett är
emellertid säkert, nämligen att Marne-slaget i så fall måste räknas
såsom ett undantag. Vad som gör hela Marne-problemet så
lockande är nämligen just det förhållandet, att ehuru knappast
någon av de större enskilda stridshandlingarna bestämt utföll
till tyskarnas nackdel, så blev dock slaget, såsom en helhet
betraktat, en stor seger för de allierade och den första
betydelsefulla vändpunkten i världskriget. Det behöver knappast sägas,
att detta förhållande utgjort en fruktbar jordmån för
legendbildning av olika slag, och gudarna skola veta, att det har frodats
en rik sådan kring deri dramatiska och ödesdigra
septemberveckan 1914. Till denna legendbildning har de franska officiella
myndigheternas tystlåtenhet efter kriget ej minst bidragit.
Vill man undersöka de faktorer, som blevo avgörande för
slaget vid Marne, är det nödvändigt att börja med en återblick
på den fälttågsplan, som i augusti 1914 låg till grund för de
tyska härarnas uppträdande på västfronten. Ursprunget till denna
är att söka i en av den tyske generalstabschefen greve von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
