Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Viktiga uppgifter för historisk forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. — DAGENS FRÅGOR | 157
för att genom en vetenskaplig publikation fira de svenska riksmötenas
500-årsjubileum.
Dessa planer och uppslag förtjäna otvivelaktigt all Mppksrksbnhet
och böra hälsas med verklig glädje. I samtliga fallen gäller det säll-
synt viktiga samhällsföreteelser, och dessa kunna väl knappast vär-
digare och till framtida gagn bättre ihågkommas än genom besör-
jandet av sådana skriftserier, som låta klart framträda vad de varit.
Dock beror mycket på, huru planerna sättas i verket. Åtminstone
vad riksdagsminnet beträffar, torde det icke ligga utom möjlighetens
gränser för ett företagsamt bokförlag att på egen hand och såsom gi-
vande spekulation skapa något för den stora publiken avsett arbete,
vilket vid sidan av lockande illustrationer och nöjsamma anekdotiska
drag tilläventyrs också kunde bjuda på en viss vetenskaplig hållning.
Ett sådant verk må visserligen även det ha sitt berättigande, men icke
vore det våra officiella myndigheter värdigt att föranstalta om dess till-
komst. Den anmärkningen skulle ej kunna drabba en på rent
vetenskaplig basis lagd publikation, exempelvis ett kollektivarbete av
fackmässigt giorda monografier, som skulle sammanfatta forskningens
« nuvarande resultat samt även få någon plats att ytterligare rikta
dessa. Emellertid synes icke heller den formen motsvara vad som
nu i första rummet behövdes.
Under sin långa tillvaro har den svenska riksdagen — under vissa
skeden mera, under andra mindre — varit en samlingscentral för
rikets politiska omsorger och intressen å de mest skilda områden.
I riksdagens protokoll, akter och skrivelser ligger därför samlat ett
oerhört omfattande samt historiskt högst värdefullt material, som
kastar ljus över snart sagt alla sidor av svenskt offentligt, delvis även
privat, liv. Sedan 1809 och delvis redan från den gustavianska tiden
äro dessa handlingar som bekant i stor utsträckning publicerade.
Från äldre tider föreligga adelns protokoll genom riddarhusets om-
sorg utgivna t. o. m. 1755, och den i denna viktiga serie återstående
luckan kommer småningom att utfyllas. Av de ofrälse ståndens pro-
tokoll från 1600- och 1700-talen är, på några brottstycken när, så
gott som intet i tryck utgivet, och det är åtminstone anledning att
befara, att det privata initiativ, som nyligen upptagit prästeståndets
frihetstidsprotokoll till behandling, kommer att möta mycket stora
svårigheter i fortsättningen. Bland dessa protokollserier äro särskilt
borgarståndets från frihetstiden av sällsynt intresse genom den
mångsidiga belysning de giva över dåtidens ekonomiska strävanden.
Ännu märkligare ur allmänt historisk synpunkt äro de stora sam-
lingar av protokoll och akter, som under 1700-talet hopades hos riks-
dagsarbetets mäktiga central, sekreta utskottet: det innebär ingen
överdrift, att det högmäktiga utskottets arkiv från den tiden samlar
som i en brännpunkt de viktigaste upplysningar om rikets och dess
invånares förhållanden, varför en lättare tillgång till dess upplysningar
vore av oskattbart värde. Men även andra av Frihetstidens riksdags-
deputationer ha efterlämnat ett omfattande arkivmaterial, som fort-
farande väntar på sin behandling. Den mycket förtjänstfullt redige-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
