Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Striderna i Norrlandsskogarna - Viktiga uppgifter för historisk forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 DAGENS FRÅGOR
Frågan om Norrlands överbefolkning är dock icke löst med endast
en hänvisning till att påståendet därom framkommit som ett vapen
i löneagitationen. Den har sedan länge sysselsatt även den ansvars-
medvetna vetenskapen. Norrland har haft ett hopsparat virkeskapital
i storskogarna att tacka för sitt oanade uppsving, och dess befolk-
nings snabba tillväxt började att sakta sig samtidigt med att detta
nedärvda virkeskapital började uttömmas: Sedan dess har man med
stigande oro frågat sig, om Norrlands skogsmarker i årlig produktion
skola kunna ge lika mycket som man tidigare förmått taga ut av
det sparade virkeskapitalet, eller med andra ord, om en kontinuerlig
produktion skall kunna vidmakthålla en industri, som byggts ut för
att exploatera ett sparat förråd, och därmed även bevara de nu-
varande existensmöjligheterna för en befolkning, som till mycket stor
del byggt sin existens på den nuvarande industrien. Skall detta
lyckas, fordras helt visst en stark anspänning av alla krafter, framför
allt under de årtionden, som komma att förflyta, innan de nya sko-
garna nått sin fulla utveckling. Mycket har otvivelaktigt försummats
vid skördandet av det gamla virkeskapitalet, men både skogstekniskt
och ekonomiskt var dettas hastiga tillgodogörande en nödvändighet.
Därför äro de politiker felorienterade, som tro sig bäst möta de
stundande svårigheterna genom skällsord om hänsynslös rovdrift.
Det är mot de åtgärder, som fördröjt och alltjämt försvåra upp-
dragandet av nya skogar i stället för de överåriga, ekonomiskt och
oftast även biologiskt övermogna, man har att vända sig. Och där
står vid sidan av ansvarslöst verkställda avverkningar som ännu
ödesdigrare faktorer den fastlåsta oekonomiska jordfördelningen och
lönekrav, som icke stå i samband med skogens avkastningsförmåga
och därför obönhörligt komma att drabba reproduktionen, även om
exploateringen på kort sikt skulle kunna finna sig till rätta med
dem. Övervinnas ej de hämmande faktorerna, blir säkerligen talet om
Norrlands överbefolkning sanning — och då blir ansvaret tungt för
den politik, som i olika former men nästan alltid utan verklig insikt
i sammanhanget arbetat och alltjämt arbetar för att till det yttersta
exploatera industrialiseringstidens ekonomiska uppsving för den själv-
ägande befolkningens ökning.
Viktiga uppgifter för Åren 1934 och 1935 skola vi möta tvenne eller
historisk forskning. kanske trenne jubileer av mindre vanligt in-
tresse. Det förra året är det jämnt tre sekler sedan den svenska
centralförvaltningen fick sin för framtiden epokgörande organisation
i grunddragen fullbordad genom 1634 års regeringsform. Det senare
året inträffar halvtusenårsminnet av den första som riksdag beteck-
nade sammankomsten av svenska folkets ombud. Härtill kan läggas,
att tvåhundraårsminnet av ännu gällande Sveriges Rikes Lag infaller
1934. Huruvida några planer förefinnas att särskilt hugfästa det stora
lagverkets fullbordande, är icke bekant. Däremot har åtskilligt disku-
terats om att få till stånd något förvaltningshistoriskt standardverk,
och vid årets riksdag har herr Värner Rydén motionerat om åtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
