Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 6. 4. 1925 - Polisväsendets reform - Efter Finlandsdagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 DAGENS FRÅGOR
böra vidkännas de extra kostnader för ordningspolis, vilka förorsakas
av de lokala förhållandenas beskaffenhet. Låter man nu kommunerna
sörja för upprätthållande av en verksamhet, som det enligt dess natur
ankommer på staten att draga försorg om, undgår man icke de
menliga följderna därav. De visa sig icke blott i en mindre
ändamålsenlig, mindre koncentrerad och ensartad och därför också mindre
effektiv organisation. Lika skadligt verkar det inflytande, som med
naturlig nödvändighet måste tillkomma dem, vilka i statens ställe ha
att draga kostnaderna för verksamheten ifråga. Polisstyrelse och
polisnämnd med allt vad de innebära av risker för rättsordningens
objektiva upprätthållande äro tämligen naturliga uttryck för den
kommunala strävan till sådant inflytande. Men att lämna sådant inflytande
spelrum står i bestämdaste motsats till hela polisverksamhetens
grundidé.
Segare än i våra grannländer bibehåller sig hos oss det från tider
med svagare statsmakt nedärvda systemet att låta kommunal
självverksamhet handhava rena statsuppgifter. Sålunda är redan städernas
särskilda rättskipning en betänklig och i åtskilliga hänseenden
hindersam anomali i vårt rättsväsen. Men ett ojämförligt mycket dyrbarare
offer skulle bringas på denna kommunala självstyrelses altare, därest
vissa delar av propositionen om ordnande av rikets polisväsen bleve
av riksdagen bifallna.
Vägen framåt går icke i den riktning denna proposition anvisar.
Till ett nöjaktigt sakernas tillstånd på det föreliggande området kommer
man endast fram genom det oförbehållsamma erkännandet av
ordningens upprätthållande och brottslighetens bekämpande såsom en
statens mest primära uppgift, som den icke kan eller får lägga i
andra händer. Utförandet av denna tanke i verklighet må taga kortare
eller längre tid. Men det ligger makt på att utvecklingen länkas i
den rätta riktningen, i varje fall icke låses fast eller vrides på sned.
De av föreningen Norden med anledning av Finlands
inträde i sammanslutningen anordnade
Finlandsdagarna i Stockholm 15—19 mars voro på sitt sätt en politisk
händelse, kanske just därför att all politik från dem bannlysts. En grupp
av framstående finländska vetenskapsmän föreläste inom
huvudstadens olika lärda institutioner, och samtidigt presenterades det moderna
Finlands diktning och tonkonst direkt för huvudstadens publik. Mötet
mellan finländare och svenskar underströk livligt såväl gemensamheten
i kulturarbetets uppgifter för länderna på ömse sidor om Ålandshav
som dessas av mångahanda skäl betingade lokala differentiering.
Finlands minister i Stockholm betecknade vid föreningen Nordens
fest på Grand Hotell med termen »kulturdemokrati» den moderna
svenska utvecklingen. När statsminister Sandler talade på
Stockholms stads bankett i Gyllene salen, kvitterade han artigheten genom
att uttrycka hoppet, att Nordens länder skola stå sida vid sida i det
civilisatoriska arbetet likt fiolkvartetten, där envar gör det bästa av sitt
instrument men under ständig uppmärksamhet på ensemblens enhet-
Efter
Finlandsdagarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
