Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 6. 4. 1925 - Donaukonfederation?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 229
tre staterna till varandra stodo i ett särskilt, naturligt förhållande.
Att detta medgivande aldrig kom att tagas i bruk förklaras främst
av den tjeckiska republikens hållning, vilken såsom den utan tävlan
ekonomiskt starkaste av de tre bort taga första steget. I stället blev
nu Tjeckoslovakien den ledande i den följande avspärrningspolitiken,
som styckade och sönderslet marknader och avsättningsområden,
vilka voro resultatet av generationers arbete. Skyddstull ställdes mot
skyddstull; nya industrier ropade på tullpolitisk omvårdnad; tullens
höjd blev en huvudförutsättning för produktionens möjlighet. På
detta sätt uppväxte i de olika staterna ett nytt produktionssystem,
bakom vilket stod en legion av intressenter, till vilka det gällde att
taga den största hänsyn, helst som dessa nya företag voro goda skatte-
källor. Ungern och Jugoslavien, båda utpräglade agrarstater men
med en uppspirande flora av industrier på områden, vilkas behov
förut tillgodosetts av monarkiens övriga länder, kunde icke finna
vägen till uppgörelse med typiska industristater som Österrike och i
all synnerhet Tjeckoslovakien. Och om den tjeckiska industrien, för
att underlätta utförseln av sina alster till Ungern, varit benägen att
pruta på jordbrukstullarna, så sade de tjeckiska agrarerna sitt be-
stämda nej. Förhållandena blevo allt mera olidliga. En jämförelse mellan
förkrigstullarna och de nuvarande tulltarifferna, som för en tid sedan
lästes i Economist, är ytterst upplysande. Före 1914 uppgick tullen
för exempelvis elektriska maskiner i Österrike-Ungern till mellan 24
och 240 guldkronor; den motsvarande ungerska varierar nu från 80
till 1,000 och den tjeckoslovakiska från 396 till 4,200 guldkronor.
Detta exempel är måhända det grällaste, men otaliga finnas, som i
det närmaste äro lika vältaliga.
Om nu en bättre insikt håller på att bryta igenom — redan det
för några månader sedan ingångna tjeckisk-österrikiska handelsavtalet
kunde fattas som ett förebud — så saknas emellertid för ingen del
hinder, vilka göra frågan om den ekonomiska Donaukonfederationen
synnerligen problematisk. Vissa av dessa hinder äro redan antydda;
ett inslående på det ekonomiska närmandets och samarbetets väg
skulle mer eller mindre fordra likvidering av ett helt system, som
hunnit slå rot. Därtill komma politiska betänkligheter. Donaukon-
federationen, vare sig åstadkommen genom det fullständiga raserandet
av de inre tullmurarna eller i formen av ett tullområde med in-
bördes preferenstullar, måste till en viss grad få konsekvenser i ett
politiskt samarbete. Härför är tiden näppeligen mogen; den ekono-
miska isoleringspolitiken har ju i grund och botten endast varit ett
uttryck för en känsla av ömsesidigt politiskt främlingskap, skapad
av våldsamma inbördes motsatser, som fordra sin tid för att värka
ut — om nu detta överhuvud taget är möjligt utan en genomgripande
revision av frederna. Det största och, kan man utan tvekan tillägga,
mest legitima hindret för Donaukonfederationen utgöres av Österrikes
uppenbara om ock undertryckta strävan att bana vägen för sin åter-
förening med Tyskland. Den stortyska rörelsen ser i konfederations-
tanken sin kanske farligaste fiende. . Det undgår ju ej heller upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
