Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Arbetslönenivån i Sverige. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖNENIVÅN I SVERIGE 243
kriget. Någon anledning att antaga att en ökning inträffat, finns
i varje fall icke.
En annan viktig faktor vid lönebildningen äro förbättringar i
teknik och organisation. I vad mån dylika i någon större
utsträckning genomförts inom vårt näringsliv, undandrar sig
åtminstone mitt bedömande, då vi här sakna varje faktiskt material.
Ha sådana genomförts, kunna de emellertid, då de väl vanligen
äro av arbetsbesparande natur, först i en framtid gynnsamt
påverka arbetslönen, sedan den av dem framkallade ökningen i
nationalinkomsten åstadkommit ökad kapitalbildning. Den
omedelbara följden blir i de flesta fall, att arbetare bliva utan
sysselsättning.
Vad så slutligen angår den sista av de stora lönebildande
faktorerna, nämligen tillgången på arbetskraft, så har denna
visserligen minskats genom åttatimmarslagen med omkring 12 % inom
de områden som beröras av lagen. Men å andra sidan har
arbetsmarknaden sedan 1913 genom den under kriget avstängda
emigrationen och de ovanligt kraftiga årskullarna från decennierna före
kriget — vilka nu äro färdiga att tjäna sitt bröd — fått ett
relativt mycket stort tillskott av arbetskraft, som kan beräknas till
omkring 400,000 personer (naturligtvis icke alla kroppsarbetare).
Härtill kommer att dessa båda faktorer påverka arbetslönen
på mycket olika sätt. Minskningen i antalet arbetstimmar per
dag verkar visserligen sannolikt höjande på timpenningen, men
ännu sannolikare sänkande på, årslönen på grund av orsaker,
som det här skulle föra för långt att relatera.
Allt som allt är det tydligt, att om vi lägga samman vad vi
veta om de lönebildande faktorerna, så pekar detta snarare på
ett lägre jämviktsläge för reallönen än på ett högre, och detta gäller
ej blott årslönen utan även timlönen. Och ändock föreligger
ingen onormalt stor arbetslöshet. Varpå kan detta bero? I
besvarandet av denna fråga ligger också inneslutet svaret på frågan
huruvida det nuvarande läget kan bli bestående.
Förklaringen är säkert ej att söka på ett håll utan får
troligen, som alltid när det gäller ekonomiska och sociala problem,
passas samman ur många småbitar hämtade från skilda områden
och olika förklaringsgrunder.
Då det gemensamma produktionsresultatet ej ökats, måste de
höjda lönerna ha minskat inkomsterna för andra. Närmast till
hands ligger då att tänka på kapitalets avkastning. Ersättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
