Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Arbetslönenivån i Sverige. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖNENIVÅN I SVERIGE 245
höjt reallönen genom att göra livsmedlen billigare dels bidragit
härtill indirekt genom att sänka industriens råvarukostnader.
Men också detta synes vara ett så småningom övergående eller
åtminstone mera tillfälligt fenomen, vilket visar sig i den
tendens uppåt, som på senare tider gjort sig gällande beträffande
prisen på lantbruksprodukterna. En stegring av prisen på
lantbruksprodukterna betyder en höjning av levnadskostnaderna för
arbetarna och en sänkning av deras reallön.
Men också på ett annat sätt har jordbruket säkerligen spelat
en mycket viktig roll i den nuvarande löneutvecklingen, och det
är som den reservoar, från vilken industrien hämtar sitt ökade
behov av arbetskraft under uppgångstider och dit den
överflödiga arbetskraften pressas ut igen, när depressionen kommer.
Det föregående diagrammet, varpå vi hittills byggt vårt
resonemang, framställer endast utvecklingen av den genomsnittliga
lönen för manliga, vuxna arbetare inom industrien. Vidstående
diagram däremot visar dessutom några för löneutvecklingen
typiska kategorier bland industriarbetarne samt löneutvecklingen
för lantarbetare och skogsarbetare.
Det åskådliggör, att löneutvecklingen varit allt annat än
likformig inom olika områden av näringslivet; och även detta
fenomen kan i sin mån belysa det nuvarande läget.
Om lönenivån ligger för högt kan nämligen resultatet härav
bli antingen arbetslöshet eller en förskjutning av arbetskraften
från vissa delar av näringslivet, där den högre lönenivån
bibehålles, till andra, där den ökade tillgången på arbetskraft då
antingen för med sig lägre löner eller minskade arbetstillfällen^
således i varje fall försämrade levnadsvillkor. I den mån den
nya fördelningen av arbetskraften, som på detta sätt uppkommit,
bibehålles, uppkommer ett nytt jämviktsläge, vilket innebär
högre löner inom de förra, lägre inom de senare områdena.
Kan det icke tänkas, att något dylikt inträffat under de
senaste åren i Sverige? Industriens arbetsmarknad behärskas på
ett helt annat sätt än jordbrukets och skogsbrukets av
organisationsväsendet och kollektivavtalen. Under depressionen höllos
lönerna över jämviktsläget inom industrien.
Arbetslöshetspolitiken pressade ut de arbetslösa, som på grund av bristen på
jämvikt inom denna arbetsmarknad ej där kunde få någon
sysselsättning till de oskyddade områdena, främst till jordbruket med
dess binäringar och sänkte där lönerna betydligt kraftigare än in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
