Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Besparingar i statsförvaltningen. Av S. Linnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 S. LINNÉR
obearbetade fält, särskilt i styrelsen och beträffande de stora
postkontorens personal. Vattenfallsverken, telegrafverket och
domänförvaltningen hava ännu icke undersökts av utomstående ur
förenklings- och besparingssynpunkt.
Det största återstående området för undersökning i
besparingssyfte är dock vad som med ett gemensamt namn kan kallas
statens understödsverksamhet. Beteckningen är knappast mera
än ett namn och innefattar mycket heterogena ting: lånefonder,
understöd till den materiella odlingen, till föreningar med
kulturellt, socialt eller humanitärt syfte och framförallt bidrag till
vissa kommunala utgifter. Alla dessa former av understöd
uppgå sammanlagt till mycket betydande belopp, och en del av
dem växer automatiskt. Men på kommunbidragen beror också
i stor omfattning den gällande uppdelningen mellan stat och
kommun av offentligrättsliga uppgifter. En undersökning på
denna punkt kommer således in på några av huvudgrunderna
för den statliga och kommunala verksamheten.
En dylik undersökning torde knappast lämpa sig för en
blandad teknisk och parlamentarisk kommitté, sådan som
förordats i det föregående, utan själva kommittéarbetet lär väl i
denna del böra föregås av en utredning, som klarlägger de olika
slagen av understöd, deras nuvarande betydelse och de
sannolika verkningarna av deras indragning. Det kommer kanske att
visa sig, att tvångslagstiftningen i förhållande till kommunerna
i vissa fall framkallat en så stor summa utgifter, att man skulle
ryggat tillbaka för lagstiftningen, om man fått se beloppet samlat
på den statliga budgeten. (Jämför t. ex. kommunernas
obligatoriska utgifter för folkundervisning och fattigvård.) För
närvarande kan som bekant en översikt endast erhållas genom
sammanställningar av statistiska uppgifter, vilka understundom
förutsätta specialundersökningar.
Även på andra områden än gränsmarkerna mellan stat och
kommun skulle det säkert vara nyttigt att få en översikt över
understöden. Till en del avse dessa sådan verksamhet, som i
rikare länder kan uppbäras av den enskilda offervilligheten, men
som hos oss är hänvisad att leva eller dö med statsunderstödet.
Ibland skulle en indragning träffa ett kulturellt värde, i andra
fall skulle den icke medföra någon annan märkbar verkan än
att ett par företagsamma personer bli av med sina arvoden.
Över huvud kan man nog förutse, att inom dessa grupper genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
