- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femtonde årgången. 1925 /
391

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 6 - Isvolskijs misslyckade Ålandsmanöver. Av Verner Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISVOLSKIJS MISSLYCKADE ÅLANDSMANÖVER 391

T*

av tyska regeringen v*skulle uppfattas såsom stridande mot de i
protokollet uttalade grundsatserna. Som en särskild framgång
annoterade Schoen en passus om alt avtalets hemlighållande
blott vore provisoriskt.

Tyska regeringen, som hela tiden hållit tyst inför den ryska
om sina planer på ett Nordsjöavlal, hade redan den 4 okt.
tillställt sin ambassadör i London, greve Metternich, utkastet till
ett sådant, men av taktiska skäl ämnade man i
överensstämmelse med dennes råd ej upptaga frågan därom under kejsar
Wilhelms officiella besök vid engelska hovet (10—18 nov.), och
före sin avresa fick kejsaren eit av understatssekreteraren
Miihl-berg utskrivet litet rollhäfte (av 4/n), som bl. a. meddelade vad
han skulle säga och icke skulle säga, om Nord- och
Östersjö-frågan bragtes på tal av kung Edward. Så skedde emellertid
ej, och det är först den 26 nov. som den under tiden till
utrikesminister befordrade hr von Schoen telegraferar till
Petersburg, att engelska regeringen nu »fått vind av tysk-ryska
Öster-sjöförhandlingar» — på den från början befarade vägen över
Stockholm. I sitt svar antyder Metternich en annan
indiskretionskanal: Isvolskij var nyligen i Paris och träffade där sin
intime vän och finansielle hjälpare Poklevskij, för vilken han
inte brukade ha några hemligheter, och Poklevskij kunde
antagas ha röjt saken för att hindra en gemensam rysk-tysk politik.
I en Wilhelmsstrassepromemoria av 2/i% uttalar frih. von dem
Bussche den bestämda förmodan, att Poklevskij fått direkt i
uppdrag av Isvolskij att skvallra för kung Edward! För att
förebygga nya liknande ryska manövrer skyndade man nu i
Berlin, efter telegrafisk diskussion med Isvolskij, att göra ett
lämpligt officiellt meddelande till Grey, vilket skedde den 4 dec.
Greys relation härom i memoarerna stämmer med de tyska
akterna därutinnan, alt han mottog nyheterna med välvillig
sympati. De i Berlin så ängsligt befarade kraven på engelskt
deltagande i Östersjöavtalet uteblevo, och av projektet till ett
Nordsjöavtal visade Grey sig livligt intresserad, dock under för
utsättning av att Frankrike inbjödes att medverka, vilket man
också i Berlin motvilligt gick med på. Sedan följde, liksom
förut i fråga om norska integritetstraktaten, ett långvarigt
detalj-förhandlande, på vars stundom rätt kuriösa poänger här ej är
platsen att närmare ingå. Omsider blevo bägge avtalen mogna
för samtidigt undertecknande, vilket ägde rum den 23 april 1908.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 24 21:41:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1925/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free