Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 6 - Isvolskijs misslyckade Ålandsmanöver. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 VERNER SÖDERBERG
I detta sammanhang intresserar oss härvidlag förnämligast
Ålandsfrågans öde. Grey berör den ej alls i sina memoarer,
utan skriver blott, att »förhandlingarna, en gång påbörjade, rörde
sig om detaljpunkter». I den tyska aktpublikationen ges
däremot närmare besked, fastän ej lika utförligt som rörande de
tidigare förhandlingsstadierna. Frankrike visade mycken iver för
att anmodas att deltaga även i Östersjöavtalet, och på tyskt håll,
däri man funnit att redan Frankrikes deltagande i Nordsjöavtalet
gjorde detta betydligt »blekare», började man (så Metternich i
en depesch till Bulow 10 jan. 1908) fråga sig, »om ej herr
Isvol-skij gjorde bäst i att skyndsammast utjämna sin differens med
Sverige och därigenom förebygga engelsk-fransk inblandning i
den ryska intressesfären i Östersjön». I januari förhandlades
mest orn Nordsjöavtalets detaljer, det engelska önskemålet om
att ingen »lucka» skulle lämnas mellan de båda garantiområdena,
de franska försöken att slå ihop båda avtalen till ett enda o. s. v.
Den 30 jan. meddelade Grey tyske ambassadören Metternich, att
de svensk-ryska förhandlingarna ej kommo ur fläcken, och i en
av Schoen för de tyska beskickningarna utarbetad
cirkuläröversikt över förhandlingarnas gång (av 2%) framhålles den
rysksvenska meningsskiljaktigheten om Ålandsöarna såsom eit
alltjämt »icke obetydligt hinder för förhandlingarnas avslutande».
Så till vida hade Isvolskij då slagit till reträtt som han numera
lät förklara, att Ryssland »för avsevärd tid framåt ej tänkte på
ett befästande av Ålandsöarna», men servitutet ville han alltjämt
ha bort, innan han gick med på ett status-quo-avtal. »Vi ha»,
fortsätter Schoen, »givit Sverige att överväga den för övrigt även
av sir Edward Grey till uttryck bragta tanken, huruvida ej de nu
beramade Östersjöavtalen, genom vilka Ryssland liksom övriga
strandmakter i bindande form fastlägga sig för territoriellt
status quo, skulle erbjuda Sverige tillräcklig ekvivalent för
bortfallandet av det gamla Ålandsfördraget.» En raskt kring sig
gripande svensk folkmening hade emellertid nyligen framträtt,
befarande, att Ålandsklausulens bortfallande skulle nödga även
Sverige till dyrbara rustningar och befästningar. Tyskland
bemödade sig emellertid om att genom vänskaplig medling mellan
Sverige och Ryssland avlägsna detta enda återstående hinder
för Östersjöavtalets tillkomst. En vecka senare, den 29 februari,
lämnade Grey greve Metternich den viktiga förklaringen, att
»England icke gärna kunde utan Sveriges samtycke medge det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
