Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Tysk-ryska handelsfördraget och ryska statskapitalismen. Av Paul Olberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSK-RYSKA HANDELSFÖRDRAGET 463
nåder och privilegier. Bl. a. är importen till Ryssland av österns
viktigaste råvaror egentligen så gott som fullständigt frigiven.
Bomull, ull, hudar, ris, torkad frukt, levande boskap, garvämnen
o. s. v. österifrån får antingen införas fullständigt tullfritt eller mot
erläggande av mycket låga tullavgifter. I sin ordning kan därför
Sovjet-Ryssland glädja sig åt stora privilegier för sin export till
dessa östliga länder. Genom sitt samtycke till handelsfördragets
formulering av bestämmelsen om mest gynnad nation har
Tyskland för sin del erkänt den särställning Ryssland intar till de
östasiatiska länderna.
Här bör måhända framhållas, att under nu rådande förhållanden,
nämligen under utrikeshandelsmonopolet, bestämmelsen om mest
gynnad nation ej får överskattas, enär den icke kan ha den
betydelse, som den vinner i handelsfördrag med andra länder.
Likväl är dess upptagande i fördraget av väsentlig betydelse så till
vida som därigenom hindr-as, att framdeles andra stater skulle
nå fördelar, som hittills ännu icke tillerkänts Tyskland. Dylika
fördelar skulle nämligen enligt fördraget automatiskt komma
jämväl Tyskland till godo.
Det nya handelsfördraget inrymmer, såsom av ovanstående
torde framgå, åt Tyskland beaktansvärda privilegier och
koncessioner såväl i förhållande till det inhemska privatkapitalet
som till de handelsavtal Ryssland hittills ingått med
västeuropeiska makter. Om fördraget är att betrakta som pålitligt och
hållbart, så har därigenom Tyskland, ekonomiskt sett, intagit en
särställning, som möjliggör att få fast fot i Ryssland och att
främja utvecklingen av varaktiga handelsförbindelser med
Sovjetunionen.
En var inser lätt nog, att det ej blott är fördragen, som
bestämma de ekonomiska förbindelserna mellan olika länder, utan
att härvid olikartade faktorer samverka — ekonomiska, politiska,
kulturella o. s. v., o. s. v. Huru té sig då hithörande förhållanden
i Ryssland?
Av uppgifter från Statistisches Reichsamt (Bd 318, VJ, 1925,
sid. 23), framgår, att under de första åren (1922—1923), sedan
Ryssland återupptog sina handelsförbindelser med västeuropeiska
stater, intog i den ryska utrikeshandeln Tyskland främsta platsen
ifråga om rysk införsel (27,5 proc. år 1922 och 30 proc. år 1923).
Utförseln från Ryssland till Tyskland uppgick 1922 till 18 proc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
