Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 25. 11. 1925 - 1925 års allmänna kyrkomöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 487
Bland övriga, av det nu avslutade kyrkomötet behandlade frågor
är det knappast någon, som tilldragit sig en allmännare
uppmärksamhet. Som vanligt förelåg en hel rad motionsvis väckta förslag
om ändringar i kyrkohandboken, och kyrkomötet beslöt med
anledning härav hos Kungl. Maj:t anhålla om en varsam revision av
densamma, utan att på annat sätt vilja taga ståndpunkt till de framförda
förslagen. Försöken att få fram positiva beslut på en och annan
punkt strandade i allmänhet. Icke ens i fråga om dopformuläret
lyckades man, trots en synnerligen energisk aktion och en sakligt stark
och övertygande argumentering, genombryta mötets konservativa
hållning. Behandlingen av dessa och andra interna kyrkliga frågor
lämnade ytterligare bevis för det påståendet, att svagheten i hela
kyrkomötesorganisationen icke består så mycket i dennas utformning, som
i de djupa inre motsatser, som representeras i denna församling.
Trots dess fåtal äro snart sagt alla kyrkliga och teologiska
ståndpunkter inom vår kyrka här företrädda, och detta i sig naturliga och
självklara förhållande främjar icke mötets aktionsduglighet, utan
förlamar den. Just på det område, där kyrkomötets egentliga och
viktigaste uppgifter ha ansetts ligga, dit också frågorna orn
gudstjänstordningen och de liturgiska formulären höra, framträder denna
svaghet som störst. Ty här aktualiseras de djupare liggande
religiösa, kyrkliga och teologiska motsatserna och förhindra varje mera
belydande resultat. Det är för mycket begärt, att personer, som i
teologiskt hänseende närmast stå på 1600-talets lutherska ortodoxis
ståndpunkt, skola kunna förena sig t. ex. i fråga om dopformulärets
avfattning med dem, som äro fostrade i den moderna historiska
teologiens skola. Det är för mycket begärt, att präster och lekmän, som
komma från bygder i vårt land, där gammaldags kyrklig sed och
fromhet ännu råda, skola förstå reformkraven från deras sida, som
hava sina erfarenheter från våra moderna industrisamhällen eller
från trakter med en dominerande och de kyrkliga anordningarna
upplösande frikyrklighet. Men härmed begränsas möjligheten att
uppnå resultat. Man tvingas att söka uppnå en medellinje, om vilken
så många som möjligt kunna samlas. Även mycket moderata
reformförslag ställas ytterligare på tillväxt, där de icke utan vidare avslås.
Till någon beslutsam och enig aktion har man svårt alt samla sig.
I ingen församling torde risken för förhastade reformer vara mindre
eller utsikterna för omogna och oprövade reformprojekt vara sämre.
Och detta gäller i lika hög grad, vare sig förslagen emanera från det
ena eller andra ytterlighetshållet. Med tillfredsställelse kan noteras,
att försöken att begränsa den teologiska vetenskapens frihet och
draga prästbildningen från universiteten med stor bestämdhet och
enhällighet avslogos. Och denna manifestation av vår kyrkas
evangeliskt fria uppfattning av förhållandet till vetenskap och kultur toide
även i förslagsställarnas egna ögon uppväga en hel rad av avslagen
på önskade reformer.
Den här påtalade svagheten i vårt nuvarande kyrkomöte hänger
alltså samman med det religiösa och kyrkliga tidsläget, och en för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
