Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 25. 11. 1925 - 1925 års allmänna kyrkomöte - Frankrikes vånda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 DAGENS FRÅGOR
ändring till det bättre förutsätter en utjämning av nu förefintliga
motsatser. I detta hänseende torde reformer av
kyrkomötesordningen bliva skäligen ineffektiva. Därmed vare emellertid ingalunda sagt,
att icke dylika av andra orsaker äro högeligen av behovet påkallade.
Såväl en ökning av medlemsantalet som en förändring av valsättet
för utseende av ledamöter i kyrkomötet höra till de reformkrav, vilkas
genomförande säkerligen skulle stärka kyrkomötets ställning inom vår
kyrka. Även synas önskemålen om tätare sessioner — åtminstone
vart tredje år — vara synnerligen befogade, Höstens kyrkomöte har
också uttalat sig för behovet av en revision av
kyrkomötesförordningen genom att besluta en skrivelse till K. Maj:t med anhållan om
att det landshövding Widén 1921 givna uppdraget att utreda dessa
frågor, vilket senare återkallats, måtte förnyas och att utredningen
sedermera måtte befordras till trycket och meddelas kyrkomötet.
Trots all försiktighet vid uttalande orn de motionsvis framförda
positiva reformförslagen har man i motiveringen dock tydligt uttalat sig
för i vilken riktning kyrkomötesreformen bör gå, då det i år som i
en liknade skrivelse 1920 göres gällande, att full hänsyn bör tagas till
kyrkans berättigade krav på att kyrkomötets medbestämmanderätt i
frågor, som beröra kyrkans inre liv samt hennes därav betingade
ställning i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende, måtte hållas vid
makt och stärkas.
Mycket talar också för att denna och andra kanske ännu mer
ingripande frågor rörande vår kyrkoförfattning komma upp på
dagordningen inom en icke avlägsen framtid. Huru än lagen orn rätt till
utträde ur den svenska kyrkan kommer att utformas, säkert är, att
den kan komma att få konsekvenser, som nödvändiggöra en från
grunden gående revision av vår gamla kyrkoorganisation. Och även om
denna kommer att i sina huvuddrag kunna bibehållas, något som man
på goda grunder kan antaga och som i för sig säkerligen vore
önskvärt, så måste den otvivelaktigt utbyggas och kompletteras just i den
riktning, som kyrkomötet i nyss nämnda skrivelse angivit.
Utvecklingen av Frankrikes ekonomiska läge är ägnat att
utlösa mycket motsatta känslor. A ena sidan kan man
ej alldeles undgå att känna tillfredsställelse över att åratals politiska
och ekonomiska försyndelser fått sin lön och att ej ens den mest
fullständiga politiska och militära seger, till det yttersta utnyttjad,
har kunnat rädda ett land från pinsamma ekonomiska och finansiella
svårigheter. Men mot dessa känslor och med övervikt över dem står
medvetandet orn den förvirring i hela Europas ekonomi som Frankrikes
svårigheter kunna komma alt bereda, alldeles på samma sätt som
fallet intill för två år sedan var med Tysklands.
I själva verket har endast det kortsynta partitagandet för endera
av de två maktgrupperna i världskriget kunnat dölja den djupa inre
överensstämmelsen mellan Frankrikes och Tysklands ekonomiska
politik och ekonomiska läge sedan 1914. Båda hade kriget så att säga
i sina egna rum, Frankrike genom de militära operationerna, Tysk-
Frankrikes
vånda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
