Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 25. 11. 1925 - Arbetslöshetshjälpen i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 DAGENS FRÅGOR
På grund av att hjälpen givits i form av försäkringsunderstöd ha
de »försäkrade» på i lagen angivna villkor haft rätt att få hjälp av
det allmänna, vilken rätt de helt naturligt utnyttjat i största möjliga
utsträckning. Detta har i sin ordning medfört, att den för
arbetslöshetens försvinnande nödvändiga anpassningen av arbetskraften i hög
grad försvårats. Myndigheterna ha av bestämmelserna varit bundna
att ge understöd, även om detta i individuella fall varit olämpligt.
Tilläggas bör emellertid, att vad beträffar de extra understöd (extended
benefit), som utbetalas sedan understödstagarna uttömt sin rätt till
ordinarie försäkringsunderstöd, myndigheterna ha möjlighet till friare
prövning. Skillnaden mellan det engelska och det svenska systemet
för arbetslöshetshjälp börjar därför nu något minskas.
Bristen på enhetlighet i ledningen har försvårat en riktig anordning
av hjälpverksamheten. Den hjälpsökande har kunnat få hjälp av
olika myndigheter, som haft föga kännedom om varandras åtgöranden.
Mycket vanligt är fortfarande, att försäkringstagarna samtidigt få
understöd från fattigvården och detta till så stort belopp, att det icke lönar
sig för dern att söka arbete. Särskilt bekanta i detta avseende äro
förhållandena i kommunerna Poplar och West Ham i London.
Effektivt samarbete mellan de myndigheter som ha hand om
understödsverksamheten och dem som ha hand om nödhjälpsarbetena
förekommer icke, ej heller mellan de senare inbördes. Följden härav
blir, att vissa personer och arbetargrupper, vissa kommuner och
distrikt kunna bli gynnade på ett otillbörligt sätt.
Att nödhjälpsarbeten systematiskt erbjudas dem som uppbära
försäkringsunderstöd förekommer icke. Detta anser man sig f. ö. knappast
ha någon rätt till att göra, och det skulle i varje fall fordra ett intimt
samarbete mellan myndigheterna, vilket icke existerar. De engelska
nödhjälpsarbetena ha därför förfelat den uppgift, som eljest kunnat och
bort tillkomma dem, nämligen att tjäna som en prövosten på
arbetsvil-ligheten och hjälpbehovet hos så många understödstagare som möjligt.
På grund av att även i övrigt olämpliga principer tillämpats —
sålunda betalas i regel s. k. avtalsenliga löner — har nödhjälpsarbetenas
idé ytterligare förfuskats, och den nytta de nu göra i England är
ganska tvivelaktig.
\7art man kommer hör man klagomål över att folk fortsätta »o/z
the c/o/e», taga understöd, fastän lämpliga arbetstillfällen kunnat stå
dem till buds, om de själva ansträngt sig för att få dem. Många
finna det »bättre att vara hemma på femton shillings än att arbeta
för tjugufem.» När man dessutom hör, att i vissa kommuner de
sammanlagda veckounderstöden uppgå till femtio shillings eller mera,
förstår man att frestelsen till missbruk, »malingering», skall vara stor.
Arbetsförmedlingsanstalterna och de lokala hjälpkommittéerna göra nog
sitt bästa, men de kunna ej komma långt utan starkt aktivt intresse
för arbetsanskaffning från understödstagarnas egen sida. Påpekas må,
att arbetsgivarna i en del fall frukta repressalier från de arbetslösa
och i andra fall av ren slöhet underlåta att anmäla även uppenbara
missbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
