Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Sverige och Mosul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572 DAGENS FRÅGOR
bindande medlareverksamhet. De juridiska förevändningar, som det
turkiska ombudet då framförde, vållade uppskov för ett par
rättsfrågors utredande genom Fasta mellanfolkliga domstolen i Haag.
Sedan denna auktoritativt tolkat den omstridda artikeln i
Lausanne-freden därhän, att rådet verkligen ägde att uppträda som
skiljedomare och att för tillkomsten av ett skiljedomsutslag fordrades
enhällighet inom rådet, de båda parternas röster ej medräknade, var man
vid rådets decembermöte framme vid slutbehandlingen. Jämsides
med denna företogos ivriga medlingsförsök, men utan resultat.
Turkiet bestred Haagdomstolens kompetens, och de turkiska ombuden
bevistade endast sporadiskt de senaste rådsförhandlingarna samt höllo
sig protesterande borta från slutsammanträdet.
Skiljedomsutslaget följde den Wirsénska
undersökningskommissionens första alternativ: Mosulområdet söder om den s. k.
Bryssellinjen tillerkändes Irak under villkor att konung Feisals rike för inre
stabilitets vinnande under 25 år förblev under brittiskt mandat eller
dessförinnan befanns tillräckligt stabiliserat för att kunna som fullt
självständig stat vinna inträde i Nationernas förbund. Därjämte
uppmanades mandatmakten England att förverkliga en rad av
undersökningskommissioner, oberoende av huru gränslinjen komme att
dragas, framställda önskemål (om kurdisk lokal självstyrelse, åtgärder
för underlättande av handelsförbindelserna över den nya gränsen m. m.).
I England, där man ej — som mången utomlands tror — lystet
åtrår annektion av Irak för oljans skull utan tvärtom av finansiella
skäl gärna vill rätt snart bli fri från det direkta ansvaret för denna
stat, har Baldwin i underhuset uttalat sin förhoppning, att
mandatperioden skall kunna bli väsentligt kortare än de nu villkorligt
fordrade 25 åren.
På de håll i Sverige, där man ställt sig så att säga principiellt
klandrande mot Nationernas förbund i allmänhet och mot det
svenska rådsombudets göranden och låtanden i synnerhet, har
rådsutslaget framkallat de sedvanliga anatemaropen både över rådets politik
och Sveriges ombud där. Bådsutslaget har påståtts vara
»rätts-kränkande», och det svenska rådsombudet har förklarats ha lidit »ett
överflödigt nederlag». För den, som söker följa handlingarna i målet
utan förutfattad mening att a töat prix »komma åt» rådet och hr
Unden, förefalla dessa omdömen lindrigast sagt överdrivna Å andra
sidan innehålla de bakom de heta överorden den sanningskärnan,
att rådet i detta liksom i många föregående fall satt freden högre
än andra likaberättigade hänsyn samt att det svenska rådsombudet
länge stred för en annan gräns (nämligen kommissionens alternativ
n:r 3, delningslinien vid Lilla Zab) än den han till sist i
rådsenighetens intresse föreslog. Hade hr Unden i september lyckats
åstadkomma rådsenhällighet om Lilla Zab-linjen, så hade Turkiet
förmodligen fogat sig i kompromissen och ej lupit ifrån tidigare utfästelser att
acceptera rådsutslaget. Då enighet om denna linje ej stod att vinna,
var det intet högmålsbrott mot rätten att falla tillbaka på den
lösning, som den sakkunniga undersökningskommissionen dock i första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>