Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Zionismen och den religiösa framtidsförhoppningen i judendomen. Av Torsten Ysander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 TORSTEN YSANDER
varit en drömmens och känslans säkerhetsventil, när trycket
utifrån blivit för starkt. Där den tagit konkret gestalt, var det
mest en självbevarelse för att avvärja antisemitismens fasor eller
faror. Den var en tröstekälla, vars källåder och tillflöden kommo
från religionen. Föreskriften i Talmud om Eliasbägaren vid
påskfirandet är karaktäristisk och kanske ännu mer de ord, med
vilka husfadern samma afton lyfter fatet: »Nu här, nästa år i
Israels land. Nu såsom trälar, nästa år som fria.» Teodor
Herzls arbete Der Judenstaat och hela hans korta men
energi-bräddade livsgärning innebära en förskjutning och reformation av
zionismens program. Rörelsen blir en positiv yttring av judisk
kultur, ett politiskt rättskrav, mer fantastiskt än någon religiös
dröm, men en fantasi, som djärvt kräver sin realisering.
Försvarslinjen är övergiven. Palestina är icke längre en
reträttplats för annorstädes utmotade judar. Detta gäller Herzl, hans
medarbetare och övriga ledare i rörelsen under denna, de stora
zionistkongressernas epok. För dessa låg under 1800-talets sista
och 1900-talets första årtionde all accent på det organisatoriska
och diplomatiska arbetet. Detta bedrevs efter storslagna och
fullt moderna linjer. Bankföretag startades (Jewish Colonial
Trust Ltd), garantipakter utarbetades, agitationen
intensifierades. Att köpa ett helt land är stundom besvärligare än att
med vapen erövra det, så mycket hellre när föregående
innehavare äro ovilliga och misstänksamma.
Lyckades Herzl? Givetvis mötte långt fler svårigheter än han
vågat och velat medräkna. Under alla förhållanden har den
kommande utvecklingen givit honom mer rätt än hans
motståndare kunnat ana. I dag är icke problemet om judarna kunna
förmås till eller ekonomiskt mäkta en invandring. Frågan är
snarast, hur många landet kan bära och bärga, och hur den
judiska stat, som om några årtionden synes bliva ett politiskt och
geografiskt faktum, skall ordna sin boskillnadsaffär med sina
arabiska kusiner. Det kan synas som om denna Herzls modernt
lagda kamp under fältropet: »judar i hela världen organiseren
Eder och — samlen in pengar», utgör ett medvetet övergivande
av all religiös motivering. Det har också från judiskt håll
anmärkts, att Herzl allt för litet intresserade sig för den kulturella
och andliga sidan av judarnas uppgift och mål i världen. Helt
visst skulle dock icke entusiasmen i de breda lagren kunnat
tändas så snabbt och flamma så högt, om icke den utkastade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
