Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 26. 2. 1926 - Regeringen och grundlagarna - Frågan om arbetsfreden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U© DAGENS;
lat, att den formulering, som 1909jgavs åt stadgandet i RF § 25 om
beredningen av de, .administrativa besvärsmålen, avsåg att bevara e;n
del av detta-urgamla samband — den del, söm Kungl Maj:ts
nu’föreliggande förslag vill utplåna. Det är alltså icke bara hänsyn till Rege:
ringsformens bokstav, som borde sia i vägen för den reform^ som
nu-skall\genomtrumfas. .Bakom denna bokstav stå starka praktiska
skäl, söm mån icke ostraffat kan lämna obeaktade. Helt visst skall
det också visa sig, att de besparingar, som regeringen ,säger sig vilja
vinna .med den föreslagna nya anordningen*/ varit en chimär, såvida
de icke helt enkelt varit en förevändning, med vars hjälp man trott
sig kirnna vinna andra syften, — syften, .som det icke varit lämpligt
att tala högt om. -i * -f
Efter varje större arbetskonflikt har den offentliga
diskussionen ivrigt kastat sig över problemet om
arbetsmarknadens pacificering —vilket eljest varit lika aktuellt alltsedan den
nutida .fackföreningsrörelsens uppkomst och utveckling här i landet.
Våra lagstiftare ha också genast visat sig lyhörda för kraven på
omedelbar statlig intervention.
Under det gamla högerväldets dagar gingo förslagen till officiella
åtgärder i repressiv riktning. Sålunda föranledde de första brutala
förföljelserna mot arbetsvilliga nere i Skåjie vid 1890-talets slut
tillkomsten av den s. k. Åkarpslagen 1899. En dåtida, förstakammarr
ledamot, landshövding Cederberg, framlade, t. o, m. motion orn att
arbetsvilliga skulle premieras med medel ur arbetareförsäkringsfonden,
vilken övergått i våra dagars pensionsförsäkringsfond. Hur mycket
förhållandena förändrats under det sista kvartseklet — och icke
enbart till det bättre — torde framgå av ett tankeexperiment, hur
denna luminösa idé skulle mottagas av vårt nuvarande övejchus!
Efter 1902 års politiska storstrejk hegärde Stockholms
stadsfullmäktige hos regeringen lagstiftning mot allmänfarliga arbetsinställelser.
Justitieministern Ossian Berger i andra Bosirömska ministären
framlade vid 1905 års riksdag en proposition till lag, som kriminaliserade
deltagandet i dj^lika arbetsinställelser. Denna s. k. Akarpslag n:r 2
avslogs emellertid av andra kammaren med endast två rösters
majoritet. I händelse av dess antagande var den socialdemokratiska arber
tarrörelsen fast besluten att ställa till med en allmän proteststrejk,
vilket hade varit ett prydligt förspel till den därpå följande
unions-krisen. - • _
Den fackliga storstrejken 1909 hade bland övriga sviter förslag till
avtalslagar i följe. Ministären Lindman upplöste den 1907 tillsatta
arbetsavtals.kommittén och framlade vid 1910 och 1911 års riksdagar
ett omfattande lagkomplex i ämnet. Med god vilja från det liberala
partiets sida hade dessa lagar kunnat omstöpas till en solid grundval
för den svenska arbetsrättens vidare utveckling, men Karl Staaff stod
då mitt uppe i striden mellan »herremakt ocfy folkmakt», och hans
parlamentariska bundsförvant, socialdemokratfen, stormade ^med-all
Frågan om
arbetsfreden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
