Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bottenskolefrågan. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 ERIK WELLANDER
samhetsområden särskilt avpassad utbildning. Åt
privatskoleverksamheten borde lämnas större utrymme och rörelsefrihet
än vad Skolkommissionen föreslagit. Även andra aktuella
spörsmål på undervisningens område kunde upptagas till behandling
och förslag framläggas, som vore ägnade att befordra en god
lösning av den betydelsefulla organisationsfrågan. Lösningen
borde emellertid icke sökas enbart på teoretisk väg utan
praktiska försök snarast möjligt sättas i gång för att kunna tjäna
till vägledning vid genomförandet av nödiga organisatoriska
förändringar i det nuvarande skolsystemet, och de sakkunniga
hade att föreslå vilka anordningar som i främsta rummet borde
bliva föremål för praktiska rön. Överhuvud vore en sådan
utveckling av skolfrågan önskvärd, som undveke monopolisering
av en enda utbildningsväg och mekanisering av de skilda
skolformerna.
De sakkunnigas arbete, som påbörjades den 4 september 1924,
följdes med det livligaste intresse av statsrådet Clason.
Tvivelsutan var det dennes avsikt att söka snarast möjligt få till stånd
praktiska försök i olika riktningar, avsedda dels att pröva skilda
organisatoriska anordningar och därigenom förbereda en
kommande mera definitiv reform, dels även att åtminstone partiellt
undanröja vissa brister i nuvarande skolorganisation. Genom
regeringsskiftet på hösten 1924 ändrades förutsättningarna för
de sakkunnigas arbete så till vida, att tanken på omedelbart
anställande av praktiska försök måste träda tillbaka, medan den
rent utredande uppgiften kvarstod oförändrad. Det betänkande,
som av de sakkunniga den 18 februari 1926 överlämnades till
chefen för ecklesiastikdepartementet, innehåller därför icke några
förslag till försöksanordningar, än mindre någon plan till en ny
skolorganisation, utan allenast en utredning av de viktigaste
skolfrågor, som genom de senare årens pedagogiska diskussion
och särskilt genom skolkommissionens förslag bragts till
aktualitet här i Sverige.
I främsta rummet är det organisatoriska frågor, som de
sakkunniga upptagit till behandling. Reformkraven gå i regel ut
på att bryta isoleringen mellan de olika skolformerna och
därigenom skapa ett enhetligt, organiskt sammanhängande
skolsystem. Karakteristiskt för det nuvarande problemläget är, att
diskussionen företrädesvis rör sig om den totala studietidens
fördelning på de olika utbildningsstadierna, sålunda framför allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
