Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bottenskolefrågan. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTTENSKOLEFRÅGAN 191
om antalet klasser i de olika skolformerna. Skiljaktiga
meningar ha yppats i fråga om såväl den grundläggande skolans som
rörande realskolans, den högre flickskolans och gymnasiets längd,
och meningsskiljaktigheterna gälla ifrågavarande skolformers
av-gränsning både nedåt och uppåt. Den fråga, vars lösning var
skolkommissionens betydelsefullaste uppgift och som framför
andra tilldragit sig allmänhetens uppmärksamhet, är emellertid
den för den högre skolans organisation grundläggande frågan
om realskolans anknytning till folkskolan.
Det nuvarande statliga skolsystemet bygger på treårig
grundskola, d. v. s. för inträde i realskolans första klass fordras, att
de tre första folkskoleklassernas kurs är så inhämtad, att den
högre skolans undervisning kan bygga vidare på den sålunda
lagda grunden. De kommunala mellanskolorna åter, för
närvarande 84 till antalet, bygga sin undervisning på den kurs,
som inhämtas i den sexåriga folkskolan i dess helhet. Då
folkskolan i vårt land i regel är sexårig, säges mellanskolan bygga
på avslutad folkskola; bortser man från de orter, där folkskolan
är sjuårig, kan mellanskolan alltså anses tillfredsställa det av
folkskolans målsmän resta kravet på att den högre skolan skall
byggas på hela folkskolan som grundskola, det s. k.
bottensko-lekravet. Ett skolsystem, uppbyggt efter bottenskolans
princip, kallas här i Sverige ofta »enhetsskolesystem» i motsats till
det »parallellskolesy stem», som den nuvarande realskolan
representerar, i det att dess tre lägsta klasser löpa parallellt med den
sexåriga folkskolans tre högsta klasser. Skolkommissionens
främsta uppgift var i själva verket att omskapa den svenska
statliga skolorganisationen så, att parallellskolesystemet ersattes
med ett enhetsskolesystem.
I de av dåvarande ecklesiastikministern Rydén för
skolkommissionens arbete givna riktlinjerna uppställes som en första
grundläggande princip, »att skolväsendet i dess helhet skall i
organisatoriskt hänseende utgöra en sammanhängande enhet
med folkskolan såsom den grund, på vilken övriga läroanstalter,
organiskt förbundna med varandra, bygga. Inom den blivande
skolorganisationen bör följaktligen finnas rum för allenast en
enda av staten understödd barndomsskola.» För den högre
skolan skulle detta närmast betyda, att den sexklassiga
realskolans tre lägsta klasser avskaffades och ersattes av folkskolans
med dem parallella tre högsta klasser. Skolkommissionen upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
