Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Adolf Törneros’ brev. Av Nils Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADOLF TÖRNEROS’ RREV 381
Uppgiften att utge så grannlaga saker var svårare ett par år
efter författarens död än nu. Ännu Bergström måste ta
personliga hänsyn som i dag äro onödiga. En annan svårighet
kvarstår: svårigheten att träffa valet mellan nästan likvärdiga
para-lelltexter. För närvarande ställer det sig ännu besvärligare, då
originalen i många fall förstörts eller kommit undan. När
Schröder sammanflickade en reseskildring av bitar från två, tre brev
till olika adressater, ändrade data och skarvade med eget här
och var, ansåg han sig vara i sin goda rätt. Landquist har velat
spåra ett falsarium i det märkliga brevet om Geijers avfall och
antagit att dess adressat är fiktiv, d. v. s. ett verk av utgivaren.
Efter så sträng måttstock skulle så gott som alla längre brev
hos Schröder vara falsarier. Brevet i fråga är dock fullt
autentiskt, endast att ett långt stycke från ett annat brev skjutits in
i mitten. Den adressat som Törneros kallar »Älskade broder»
är hans vän G. V. Gumaelius.
Hur man än bedömer Schröders behandling av texten — som i
detaljer f. ö. alltid är pålitligare än Bergströms — så får man först
göra klart för sig att hans text, i alla de fall där originalet gått
förlorat, har urkunds värde. Att en utgivare alltid har att gå till
primärkällan är självklart. Icke dess mindre har Landquist trots
allt sitt klander av Bergströms godtyckligheter ständigt anlitat denna
Sekunda källa. Det urval ur dagboksanteckningarna som meddelas
innehåller därför samtliga fel hos föregångarna och dessutom en del
nyheter. Dessa sidor vimla av felaktiga ordformer, omkastningar av
ordföljden och tryckfel. Ett par exempel! S. 387: »Ingen sky på det
blå havet». Schröder: hvalfvet. S. 390: »ej komma upp i
medvetandets dagar». Schröder: dager! S. 397: »stadsfysikus». Schröder:
Stats-physicus. S. 397: »Karmin låg utspilld i mängd kring stränderna, och
mitten var en guldfilet». Bergström har här rättat ett uppenbart
tryckfel hos Schröder, som har guldfilåt. Men originalet finns bevarat,
och här står guldplåt. Några stickprov ur breven i första delen:
S. 30: »Nifelheimsdagarnas». Den lärde Bergström har här kriarättat
det visserligen mytologiskt oriktiga Muspellsheimsdagarnas, och
Landquist har som vanligt följt honom utan att sammanställa ordet med
»Muspelheimsmörkret», som förekommer i hans egen upplaga (s. 137).
S. 32: »ett blott töcknigt egyptiskt prästmörker». Schröder har
pestmörker (Jean Pauls Pestfinsterniss). S. 204: »denna läckra frukt från din
poesis kryddöar». Schröder har frakt, vilket stämmer med originalet.
Det kan icke anses orättvist att efter sådana exempel som de anförda
citera Landquists egna ord om Bergström: »Allra egendomligast är,
att han, där han bevisligen — — — haft tillgång till originalen,
likafullt följt den föregående utgivarens av honom utdömda text, så att
tryckfel, misstag, godtyckligheter, som i den förekomma, oförändrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
