Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - 1926 års handelstraktat med Tyskland. Av Christian Günther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416 CHRISTIAN GUNTHER
pensationsmedel, som Tyskland förskaffat sig för att användas
mot Sverige, borde därför rimligtvis kunna utnyttjas lika väl
för att erhålla en traktat med de nuvarande svenska tullarna
oförändrade som i utbyte mot ett antal enkom i bytessyfte
införda svenska kamptullar. Resultatet borde ju i båda fallen
bliva ungefär detsamma.
Ställde man de båda ländernas verkliga intressen mot
varandra, fick man alltså en helt annan bild av utgångsläget för
förhandlingarna än den som en rent formell jämförelse mellan
de tullpolitiska rustningarna utvisade. Tydligen i förlitande på,
att även tyskarna skulle se kärnan genom skalet, vågade man
också å svensk sida upptaga förhandlingarna utan att ha
vidtagit några rustningsåtgärder, och resultatet, nämligen den
handelstraktat, som undertecknades i maj 1926, visar att man
därvid icke hade räknat orätt. Ty även om fältet är fritt för
spekulationer över de större fördelar en annan taktik hade inbragt, så
framgår det dock av traktaten, att förhandlingarna förts efter
andra linjer än eit räknemässigt byte tullnedsättning mot
tull-nedsättning och att man å båda sidor tagit hänsyn till att
Tyskland redan i förväg hade en betydligt gynnsammare ställning än
Sverige. Visserligen innehåller traktaten två långa tariffer, den
ena upptagande svenska och den andra tyska tullkoncessioner.
Men granskar man närmare dessa tariffer och traktatens övriga
bestämmelser, finner man snart att de fördelar, som de två
länderna uppnått i avseende på tullbehandlingen, äro av väsentligt
olika slag.
Sverige vann nedsättningar av ett antal tyska tullar, av vilka
några omöjliggjort och andra starkt försvårat konkurrensen med
Tysklands egen produktion, och som följaktligen hade karaktär
av verkliga skyddstullar, även om de, som förut framhållits, till
stor del tillkommit i kampsyfte och alltså från början voro
avsedda att offras. De viktigaste svenska exportvaror, som draga
fördel av dessa tullättnader, äro hästar, gatsten, pappersmassa,
omslagspapper, dörrar och fönsterramar, lingon och — ehuru i
mindre grad — vissa järnprodukter samt separatorer. Det skulle
föra för långt att här ingå på en närmare undersökning av de
nya tullsatsernas betydelse för de olika exportgrenarna, men det
kan konstateras att i traktattariffen finnas upptagna alla de
viktiga exportvaror, för vilka andra länder icke hava något större
intresse i Tyskland och som därför icke genom den allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
