Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 dec. 1926 - Modern officersutbildning och 1925 års härordning - Sovjet-Ryssland 1926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576 DAGENS FRÅGOR
ningens få positiva, icke förbiser det moderna krigets krav på den
aktive officeren. Reservofficeren bör nog såsom hittills, och kanske
i högre grad än hittills, inriktas på en specialitet, ty detta är den
enda väg som står till buds för att höja honom över det farliga
dilettantstadiet och göra honom till en nyttig kugge i krigets
maskineri, men den aktive kamraten måste förskaffa sig en helt annan och
vida mångsidigare användbarhet. Infanteriet är alltjämt härens kärna,
och därför måste infanteriofficeren mer än andra ha en klar
uppfattning om specialvapnens verksamhet. Den nya skolan har i detta
avseende en stor uppgift att fylla och ett viktigt problem att lösa.
Skulle detta problem, som f. ö. i större eller mindre grad är
gemensamt för hela armén, icke lösas, behöva visserligen inga påtagliga
följder komma till synes i fred, ty vad statsmyndigheter och allmänhet
uppfatta av fredsarméns verksamhet kommer alltid att huvudsakligen
anknyta sig till de disciplinära förhållandena samt det
utbildningsarbete och den omvårdnad, som ägnas de värnpliktiga. Men vid en
eventuell mobilisering skulle dylika följder nödvändigtvis komma att
framträda i form av brister i hela organisationens sätt att funktionera,
vilka måhända redan från början skulle beröva krigsledningen dess
auktoritet gentemot den mobiliserade, numera säkerligen
övervägande kritiskt disponerade massan. Svenska härens krigshistoria med
dess egendomliga pendlingar mellan högsta slagkraft och djupaste
vanmakt ge något att tänka på. Den aktiva officerskårens rationella
och grundliga utbildning för det moderna kriget kommer, såvitt man
nu kan se, att för avsevärd tid framåt bli ryggraden i de svenska
försvarsanstalterna. Det är därför påkallat att försvarsvännerna,
samtidigt som de med glädje konstatera den andliga livaktighet, varom
bl. a. de ovan behandlade båda arbetena bära vittne, med spänt
intresse följa den inre utvecklingen inom officerskåren. Det torde
även i detta sammanhang böra utsägas, att graden av den aktning,
som den aktiva officerskåren genom manifesterad större eller mindre
yrkesduglighet vetat förskaffa sig hos andra folkklasser, städse varit
en bland de viktigaste faktorerna i den svenska försvarsrörelsens ännu
oskrivna historia, och att det är sannolikt att så kommer att bli fallet
även i fortsättningen.
Utvecklingen i det nuvarande Sovjet-Ryssland
betingas i huvudsak av tre faktorer: utrikespolitiken,
den inre partikampen och den ekonomiska politiken samt av de olika
växelverkningarna mellan dessa.
Utrikespolitiken har icke varit utan framgångar. Dess allmänna
tendens blir mer och mer att låta Ryssland bli huvudmakten i en
grupp av huvudsakligen asiatiska stater, som avses skola bilda en
motvikt till det i Nationernas Förbund organiserade »kapitalistiska»
Väst-Europa, och som sammanhålles utom av gemensamma rent
politiska intressen även av en gemensam kommunistisk ideologi,
vilken dock numera är mycket förtunnad. För denna politik är
utrikeskommissarien Tjitjerin den främste målsmannen. Den står i
Sovjet-Ryssland
1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
