Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Finska kultursträvanden under senaste halvsekel. Av Werner Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKA KULTURSTRÄVANDEN UNDER SENASTE HALVSEKEL 23
borgsutställningen och representerad i Göteborgs museum samt
numera också i Stockholm — låter visserligen i sina
landskapsbilder inlandsnaturen visa sin kärvaste fysionomi, liksom han på
ett föga smickrande sätt konterfej ät primitiva typer från samma
trakter. Detta är nog äkta, på samma sätt som Sillanpääs usla
rödgardist i Det fromma eländet. Men det positiva bidraget till
nationell kultur består här uteslutande i skildrarens konst.
Jag har talat om växelverkan mellan kultursträvandena i
Finland och särskilda politiska, sociala och folkpsykologiska
företeelser. Den kan iakttagas till senaste tid. Åttiotalet, då de
unga intellektuella gingo hand i hand, oberoende av språk,
medförde med all den betydelsefulla insats det gav den fosterländska
litteraturen och konsten, till följd av sin karaktär en böjelse för
internationell gravitering. Gemensamheten mellan de »ungfinskt»
betonade och de svenskspråkiga författarna fortsattes under kampen
mot det ryska förtrycket. När 1905 en stunds andrum inträffade,
förmärktes på alla håll en viss trötthet, ett famlande. Den
Rune-berg-Topeliuska idealismen var redan dementerad av en del
politiska förhållanden, realismen hade spelat ut sin roll. Inom
den svenska språkgruppen gav detta sig uttryck i den s. k.
dag-drivarlitteraturen. Den finska fick stimulans av
representationsreformen och demokratiens genombrott.
Ännu en gång slöto sig de olikspråkiga ungdomarna emellertid
samman, i jägarlägret vid Lockstadt och under frihetskampens
fanor. Men när sedan ett fritt och självständigt Finland skulle
byggas upp, gick genom den finska befolkningen åter ett slags
väckelse, starkare än på sextio år: dess paroll blev, att nu måste
äntligen flertalet få göra sig helt och hållet gällande, alla gamla
orättvisor, verkliga och inbillade, måste gäldas, och den parollen
bröt fram med en återhållen naturkrafts makt och väckte
våldsamt eko. Men icke blott ett folkpsykologiskt patos låg här till
grund. En annan mäktig hävstång var den, att frihetskriget
visat, vilka förfärande luckor som ännu funnos i folkets
uppfostran, och de skulle genom ett intensivt kulturarbete fyllas.
Under ryssväldets sista skeden tog den enskilda offerlusten för
kulturändamål ny fart på alla håll. Det fanns bara ett universitet,
där tillströmningen småningom blivit alltför stor, särskilt från
finska skolor. I Åbo grundades då, för att tillförsäkra studenter med
svenskt modersmål undervisning på sitt eget språk i alla ämnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
