Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Rom och italienarnas idealstad. Av Vilh. Lorenzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 VILH. LORENZEN
Campanello i Solstaden, så eldades arkitekturteoretiker som L.
B. Alberti, Filarete, Francesco di Giorgio (Fra Giocondos insats
är härvidlag tämligen problematisk) och många andra av ett
levande hopp om att kunna bidraga till att skapa
idealsamhället, vilket, sådan som Italiens politiska struktur då var, måste
bliva liktydigt med idealstaden; och ingen stad kom väl italienarnas
ideal närmare än den under 1500-talets sista decennium
nyanlagda Palma nuova i Venetien. Platos och Aristoteles’
fantasi-stadsamhälle har givit en impuls, som kan spåras ända in i våra
dagars ständigt ökande intresse för stadsbyggnadskonst.
I sin inledning om Renässansens stadsbyggnadslära och i
den därpå följande avdelningen, som organiskt ansluter sig
därtill, Det första renässansförslaget, d. v. s. påven Nicolaus V:s
och Albertis outförda förslag till en monumental ombyggnad av
Leostaden, ger Josephson en kort översikt över de nya tankar
om stadsbyggnad, som då framkommo i litteraturen, varvid han
dock förbigår militäringenjörernas icke oviktiga insats. — Han
borde emellertid enligt mitt förmenande här ha fäst
uppmärksamheten på Platos kontur, som skymtar bakom Vitruvii skepnad.
Mot bakgrunden av den store filosofens och andra grekiska
socialfilosofers okuvliga tro på idealstaden tecknar sig problemet:
»hur Rom byggdes under renässans och barock» i dess rätta,
stora sammanhang som en betydelsefull och intressant period i
människornas visserligen ofta under långa tider hämmade, men
dock ständiga fortskridande mot en sann, god och skön
stadskultur.
Övers, efter förf:s manuskript.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
