Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1927 - En brännande Norrlandsfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 DAGENS FRÅGOR
stalter. För att sätta ogynnsamt belägna orter i stånd att konkurrera
om bättre kvalificerad arbetskraft föreslår kommittén, i anslutning
till vad som redan gäller för kommunikationsverken, att till »lärare, som
är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet, där vistelsen
på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett
ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter», skall
utgå kallortstillägg. Detta tillägg, som beräknas med olika belopp
för sex olika kallortsklasser, är dock, åtminstone i de lägre
kall-ortsklasserna, uppenbarligen för lågt för att kunna tänkas i
nämnvärd mån påverka rekryteringen.
Kommittén föreslår emellertid även en annan form av särskilt
lönetill-lägg, som skulle komma att beröra Norrland: till »lärare vid folk- och
småskola, vilken på grund av sin tjänstgöring är bosatt å sådan ort>
där vistelsen till följd av ortens särskilt ensliga belägenhet kan,
frånsett ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda ölägenheter»^
skall utgå ett enslig hetstillägg, med olika belopp efter tre olika
ens-lighetsklasser. Icke heller dessa belopp äro stora, men dock så
avsevärda, att de synas kunna gynnsamt påverka rekryteringen.
Dessa förslag avse som sagt endast lärarekårerna, och, vad värre
är, de synas icke ha utsikter att inom överskådlig tid bliva
förverkligade. En tredje möjlighet, som måhända vore lättare att
realisera, skulle vara att bereda innehavare av befattningar, som på
grund av det geografiska läget äro mindre åtrådda, en gynnsammare
ställning i lönetnrsavseende. En tidigare uppflyttning i högre
lönegrad skulle givetvis kännas som en betydelsefull förmån, som utan
tvivel skulle öka konkurrensen om ifrågavarande befattningar.
Måhända skulle det stöta på mindre svårigheter att få igenom en dylik
ordning. Den komme naturligtvis att kosta pengar även den, men
det skulle kanske märkas mindre, då förändringen inte behövde ha
den högtidliga karaktären av en lönereglering.
Av större intresse är emellertid det förslag om rätt att
tillgodoräkna sig dubbla tjänsteår, som på sin tid lades fram av 1916 års
provinsialläkarekommitté i dess betänkande och som faktiskt fått
praktisk tillämpning: genom ett kungligt brev den 7 oktober 1921 är
nämligen förordnat, att tillsvidare provinsialläkare i vissa avlägsna
norrländska distrikt, som under en. sammanhängande tid av minst
ett år med goda vitsord innehaft ordinarie tjänst i något av dessa
distrikt, skall äga rätt att »i fråga om transport till annan
provinsialläkaretjänst tillgodoräknas berörda tid intill 5 år såsom dubbel
tjänstetid». Om verkningarna av denna bestämmelse är svårt att döma^
då den abnormt starka tillströmningen av nyexaminerade läkare
under de sista åren måste göra en jämförelse med tidigare förhållanden
missvisande. Att bestämmelsen gjort sin nytta, därom torde
emellertid knappast tvivel kunna råda.
Det som ger denna utväg ett alldeles särskilt intresse, det är
naturligtvis att den ingenting kostar. Det är en fördel, som beredes
Norrland utan någon som helst uppoffring från det allmännas sida.
Givetvis leder det till att de unga läkarna i sinom tid söka sig so-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
