Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1927 - En brännande Norrlandsfråga - De svenska skogarnas framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 73
derut, men även detta är på sitt sätt en fördel; de norrländska
lakar-distriktens kommunikationsväsen är sådant, att det verkligen kräves
unga och rörliga läkare.
Bland andra förslag, som kommit fram, förtjäna kanske ett par att
nämnas. De avse längre semester, minskad tjänstgöringstid, tidigare
pensionering, särskilda anslag till rekreationsresor, även för
familjemedlemmarna, och dylikt. Möjligen kunna ytterligare andra utvägar
vara värda att undersöka. Huvudsaken är att syftet vinnes. De
norrländska befattningarna måste bli så eftersökta, att ett effektivt
urval kan göras. I stort sett skulle de här antydda vägarna komma
att leda till ett slags passagesystem: placeringen i Norrland komme
väl ofta att betraktas som en övergångstid, vars slut avvaktades med
längtan’. Men ingenting ont i det. I många befattningar är det, som
antytts, en ren fördel att ha ungt folk och slippa de i tjänsten
grånade veteranerna. Åtskilliga komme också tvivelsutan att stanna och
slå rot på den plats, dit de kommit i tanke att snarast möjligt söka
sig bort igen — vid närmare granskning finner ju mer än en
sörlänning, att man kan trivas förträffligt i Norrland, om man bara väl
är där och har funnit sig tillrätta.
Frågan är betydelsefull, närmast för Norrland, ytterst för vårt
land i dess helhet. Vad som kan göras, bör göras snart. Målet är
klart: det är att i så stor utsträckning som möjligt dra unga och
dugande krafter till Norrland. Staten har åtskilliga medel i sin hand
att främja detta syfte, det gäller endast att finna ut de medel, som
äro effektivast och för det allmänna billigast. Det är sannolikt, att
för olika tjänstemannagrupper olika medel skola visa sig lämpliga.
En utredning skulle, om den anförtroddes åt sakkunnigt folk, icke
behöva kräva stor apparat eller stora kostnader. En liknande
utredning begärdes för övrigt av riksdagen år 1920, då med anledning
av motion riksdagen anhöll, att Kungl. Maj:t ville låta utreda frågan,
huruvida och på vilket sätt ändringar i avlöningsreglementen eller
andra gällande bestämmelser borde vidtagas i syfte att statsanställda,
stationerade i norra delarna av landet, måtte tilldelas vissa förmåner,
som kunde bidraga till en ur statens synpunkt förmånlig rekrytering
samt till att bibehålla arbetskraften under någon längre tid vid
placering i nämnda landsdel.
Denna utredning dräptes innan den såg dagens ljus. Det var
kanske nödvändigt av statsfinansiella skäl. Men månne ej både
statsfinansiella och andra anledningar tala för att mera uppmärksamhet
ägnas åt rekryteringsfrågorna i det nordliga Sverige?
Säkerligen har ingen av våra naturtillgångar mera
stimulerat den ekonomiska förtänksamheten i ä-ldre
tider än skogarna. Redan på 1600-talet klagades allmänt över
skogarnas förödande, och under ett par sekler diskuterades livligt
farhågorna för att hela landet snart skulle ligga skoglöst, en
skräckmålning, som dock ej bekräftades annat än på enstaka för skogens
återväxt otjänliga trakter.
De svenska
skogarnas framtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
