Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1927 - En världspolitisk helomvändning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 DAGENS FRÅGOR
att den gångna åttioårsperioden dock icke — som ofta påstås —
uteslutande varit en tid av profitjakt och maktmissbruk å ena sidan,
utsugning och förödmjukelser å den andra. Ty även om sådant i
alltför hög grad förekommit, är likväl även den nu pågående
andliga förnyelseprocessen i Kina knappast tänkbar utan det
västerländska kulturinflytande, som följt med den ekonomiska företagsamhetens
oftast krassa och hänsynslösa metoder. Men även denna ekonomiska
verksamhet har — samtidigt som den tillfört Västerlandet och framför
allt England synnerligen betydande vinster — även för Kina i många
hänseenden varit värdefull. Detta måste i rättvisans intresse
erkännas. Västerlandets kapitalvinster ha i själva verket utgiort priset,
som Kina fått betala för sin ofrånkomliga anpassning till det system
av världsomfattande ekonomisk samverkan, som den moderna
mänsklighetens tillvaro kräver. En alltför tidig avveckling av den
privilegierade västerländska ställningen skulle kunnat medföra risk för en
ödeläggelse, som icke varit mindre skadlig för Kinas än för
Västerlandets intressen.
Två faktorer ha framför allt — till stor del i samverkan —
bidragit till att åstadkomma den nu föreliggande situationen. Den ena
är upplösningen av den tidigare eniga västerländska fronten. Den andra
är den kinesiska självständighetskänslans uppvaknande.
Redan genom Parisfrederna 1919—20 — där de besegrade parterna
tvungos avstå från sina traktatmässiga rättigheter i Kina — var den
eniga europeiska fronten uppgiven. Sovjetregeringen tog nästa steg
genom att frivilligt avstå från sina privilegier och genom att träffa en
uppgörelse med Kina på fullt jämlik basis, vilken snart följdes av direkt
understöd åt den sydkinesiska nationaliströrelsen, företrädd av
Kuo-Min-Tang-partiets regering i Kanton. Icke utan påverkan från dessa
händelser gåvo vidare de närmast intresserade makterna vid
Washington-konferensen 1921—22 ytterligare utfästelser, särskilt formulerade i
den s. k. nio-makts-traktaten om Kinas integritet m. m. av februari
1922. Dessa utfästelser — av vilka den viktigaste gällde tullautonomi
och revision av tulltaxorna — voro emellertid villkorliga och vagt
formulerade. Först genom det brittiska december-memorandum av
1926 nådde de full aktualitet.
Däremellan ligger nationaliströrelsens imponerande frammarsch i
Kina. Kanton-regeringen har utvecklat sig till en högst betydande
militärmakt och behärskar nu praktiskt taget hela södra och en stor
del av mellersta Kina. Det vore emellertid orealistiskt att påstå, att
det uteslutande är Kuo-Min-Tangs militära prestationer som orsakat den
förändrade hållningen hos den brittiska regeringen, vilken i sin tur
är Europas främste representant i Kina. Den moraliskt inriktade
propagandan har sannolikt gjort en ännu mera djupgående effekt
— och detta icke endast i Kina, där dess inflytande synes kunna
likställas med en andlig revolution — utan även i talrika och
inflytelserika västerländska kretsar. Tron på interventionspolitikens nytta
synes definitivt ha undergrävts.
Man kan fråga, om just Englands memorandum av år 1926 inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
