Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1927 - En världspolitisk helomvändning - Kring regeringsskiftet i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 83
bär det avgörande steg, som motiverar att denna diplomatiska aktion
betecknas som inledningen till en ny epok. I och för sig innehåller
ju framställningen i fråga endast ett konstaterande av att tiden nu
är inne för förberedande av en fullständig omläggning av
traktatmakternas förhållande till Kina. Men detta är likväl ett sådant steg,
som en gång taget icke kan tagas tillbaka. På grund av den långt
övervägande betydelse, som de brittiska intressena i Kina äga i
förhållande till övriga europeiska länders, kan den brittiska regeringen
faktiskt härvidlag föra Europas talan. Amerika och Japan reda sig
själva, men deras Kinapolitik strider icke i princip mot den brittiska
linjen. Den franska regeringens tvekan i vändningen är knappast
annat än ett nytt utslag av den franska efterkrigstraditionen att
utnyttja alla engelska svårigheter i Orienten för att inkassera en eller
annan liten vinst på närmare håll. Frankrikes egna intressen i den
Fjärran Östern äro, trots Indo-Kina, av tämligen sekundär natur.
Men vilka vägar diplomatien än kommer att vandra vid den
förestående avvecklingen av \7ästerlandets privilegier i den Fjärran Östern,
så kan i varje fall det slutliga resultatet redan nu skönjas. Den
Fjärran Östern ingår i en ny världshistorisk epok, där Kina, liksom
tidigare Japan, kommer att på den fulla folkrättsliga jämlikhetens basis
inträda i en ny och aktiv roll av världsomfattande betydelse.
Man kan tryggt påstå att sedan 1918 i stort sett
samma politik följts av de skiftande regeringarna
i Finland. Det är endast en gradskillnad mellan den tidigare s. k.
centerpolitiken, ledd av framstegspartiet i förening med agrarpartiet,
och den »högerpolitik» vilken först dirigerades av samlingspartiet med
agrarernas hjälp, men som så småningom allt mera dominerats av
agrarpartiet. Sedan början av december 1926 har Finland nu en klar
vänsterregering, bildad av det socialdemokratiska partiet ensamt.
Någon genomgripande förändring av regeringssystemet kommer väl
knappast att ske som följd härav, men principiellt sett måste den nya
regeringens trädande till makten betecknas som den kanske viktigaste
inrikespolitiska händelsen i det självständiga Finland och förtjänar
därför uppmärksamhet.
Vad har, frågar man sig, lett befrielsekrigets »vita» Finland till att
blott åtta år efter den blodiga inre uppgörelsen godtaga en
visserligen icke »röd», men dock »skär» regering?
Först måste då understrykas, att den nya socialdemokratiska
regeringen icke har socialistiska valframgångar utan den politiska
partikonstellationen och ledan vid de gamla makthavandena att tacka
för sin ställning. Sedan 1918 har det socialistiska partiet nämligen
förlorat omkr. x/3 av sina mandat i riksdagen, ungefär hälften till
kommunisterna och hälften till de borgerliga. Ställningen före senaste
regeringsskiftet kunde i stort sett karakteriseras på följande sätt.
Statsrådet bestod av medlemmar av samlingspartiet — den finska högern
— och agrarpartiet — småbrukarna — till lika antal; regeringschef
med utslagsröst var en agrar, herr Kallio. Regeringen hade icke riks-
Kring
regeringsskiftet i Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
