Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ämnes-gymnastiklärare. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 AUGUST JOHANSSON
att man utbildar sig till lärare i allmänhet, in abstracto — i vilka
särskilda konkreta ämnen man får undervisa, det blir en senare
konjunkturfråga. Det senare systemet består i att man utbildar
sig till lärare i visst ämne eller viss grupp av naturligt
samhöriga ämnen. Det generaliserande systemet har av gammalt
praktiserats i vårt land. Jag har framför mig den ståtliga
minnesskrift, som i höstas gavs ut till Strängnäs gymnasiums
trehundraårsfest. Där finnes en förteckning över den jubilerande
läroanstaltens samtliga lärare under de trehundra åren. Och i
denna förteckning är det ingenting ovanligt att under äldre tider
finna lärda män, som efter vartannat ha varit lektorer t. ex. i
matematik, grekiska och teologi. Men steg för steg har i fråga
om det högre skolväsendet det systemet fått vika för det
specialiserande; i vår nuvarande läroverksstadga och dess
motsvarigheter inom de akademiska examensstadgorna har i det närmaste
konsekvent genomförts kravet på överensstämmelse mellan
akademiska specialstudier och de ämnen, i vilka man får bli
ordinarie lärare. Ett slags relikt från den äldre metoden finns kvar
i mellanskolorna, där man ännu vinner lärarbehörighet i
allmänhet. Men i tillämpningen neutraliseras denna bestämmelse
i väsentlig grad genom de bestämmelser, som enligt
mellanskole-stadgan gälla för ledigförklarande och tillsättande av tjänster
och över vilkas tillämpning skolöverstyrelsen försöker vaka, så
att densamma kommer i allt närmare överensstämmelse med
förhållandena vid läroverken.
I denna utveckling skulle nu ämnes-gymnastiklärartjänsterna
komma in såsom en hybridform mellan det generaliserande och
det specialiserande systemet. De höra hemma i det
specialiserande systemet såtillvida, att det är meningen, att dessa tjänsters
innehavare lika väl som andra lärare skola ha ordentlig
utbildning i alla sina ämnen. Men de höra hemma i det
generaliserande systemet såtillvida, att dessa ämnen förenas än si och än
så, inte efter ämnenas natur utan efter å ena sidan varje
särskild lärares natur, å andra sidan befordringskonjunkturernas
växling, synpunkter vilka måste sammanfalla, om det skall gå
väl ihop, men som enligt sakens natur inte kunna garanteras
eller beräknas sammanfalla, utan komma att göra detta endast
då och då genom en lyckträff.
Ingen lär väl förneka, att den alltmera konsekvent
genomförda utvecklingen från vad jag kallat det generaliserande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
