Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Österlandets själ. Av Hugo Valentin - Lunds katedralskola. Av Bengt Hildebrand - Carl Sprinchorn (utg.): När vi gingo i Lunds katedralskola. Minnen upptecknade av gamla lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 147
Ovanstående citat må gälla som prov på författarens förmåga att
måla perspektiv och återgiva Österlandets rofyllda upphöjdhet. Det
vore frestande att komplettera dem med brottstycken ur de bilder av
orientaliskt brokigt och brusande liv, t. ex. från arabkvarteret i Kairo,
vilka han förstår att teckna med konstnärlig konkretion och livfullhet.
Att Ehrenpreis’ skrift icke tillhör den vanliga kategorien reseböcker,
vilkas livslängd varar högst en säsong, torde dock framgå av det redan
anförda. Det är mycket men icke för mycket sagt, att denna
framställning, när den når högst, icke blott erinrar om utan även tål att
jämföras med Renans skildring av sina reseupplevelser i Grekland
och Orienten och med Meresjkovskis berömda essay om sin vallfärd
till Akropolis. Hugo Valentin.
LUNDS KATEDRALSKOLA
Gleerupska universitetsbokhandeln i Lund, som tidigare förlagt
samtidas hågkomster från det akademiska Lund och från prästhem i
Skåne, Småland och Öland, övergick i julas till de östgötska
prästgårdarna. Samtidigt utkom icke blott samlingen Från gamla skånska
hem, utan även När vi gingo i Lunds katedralskola. Minnen
upptecknade av gamla lärjungar (Lund 1926. 268 s. 11:50 kr.), med rektor
Carl Sprinchorn som utgivare. Sistnämnda publikation har även
försetts med rubriken Minnen från svenska läroverk I.
Då ett Lundaförlag startar en serie läroverksminnen, ligger det nära
till hands att börja med hemstaden. Lunds katedralskola kan
emellertid även från den mera objektiva ålderssynpunkten hävda sin plats
som n:r l: den är bland den skandinaviska Nordens offentliga
läroinrättningar den äldsta, grundad genom Knut den heliges brev av
21 maj 1085.
»Karolinska katedralskolan i Lund — vilket ståtligt namn; det är
förmodligen avskaffat», utbrister ironiskt kyrkoherde Albert Lysander
i sitt bidrag till den Sprinchornska samlingen. Vid en titt i
statskalendern möter man mycket riktigt blott den officiella, bleka
benämningen Högre allmänna läroverket i Lund. Det äldre och i praktiken
använda namnet är icke blott ståtligare, det är i högsta grad
karakteristiskt, ett ytterligt koncentrerat kompendium såväl av skolans egen
historia som även av Skånes och här i särskild grad Lunds dubbla
historiska och kulturella traditioner.
I medeltidens förnämsta skolor, knutna till stiftskyrkorna och
därför kallade katedral- eller domskolor, undervisade domkapitlets kaniker.
Av kapitlets gods fingo dessa skolor sitt underhåll, vid domkyrkans
gudstjänst sjöngo dess lärjungar, på kyrkans tjänst var undervisningen
till att börja med inriktad. Domskolan i Lund, fäst vid det lysande
och mäktiga ärkebiskopssäte, vars primat överskred Danmarks gränser
och ända till sitt slut inbegrep även Sverige, riktades genom
upprepade donationer. Den överlevde även reformationen, fortfarande
knuten till domkapitlet.
Rektor Sprinchorn, som själv under ett viktigt skede varit katedral-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
