Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 1 mars 1927 - Stilla-Havspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säga upptakten till vad som nu sker i Kina, prologen till Kinas entré
som aktiv medverkande i världspolitiken.
Kinas, Japans, Bortre Indiens och de malajiska öarnas
befolkningsspörsmål ligga för övrigt i icke ringa mån bakom alla
Stilla-Havs-politikens problem. En tätt sammanpackad och hastigt tillväxande
s. k. färgad befolkning på över 600 millioner människor hålles med
en artificiell spärr tillbaka från Amerikas och Australiens lockande
och glest bebodda kuster. I sista hand bero möjligheterna för denna
spärrs effektiva upprätthållande icke på de vita befolkningarnas vilja
— vilken med säkerhet på den punkten är orubblig — utan på
vidmakthållandet av det av de anglosachsiska makterna behärskade
havsstrategiska läge, som här ovan skisserats.
Som en ny faktor i Stilla-Havs-politiken framträder emellertid
alltmer det latinska Amerika, d. v. s. världsdelens väststater: Mexiko,
Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia och Chile. Samtliga dessa vägra
numera att följa U. S. A:s ledning i sin utrikespolitiska orientering.
De representera också alla en mot den Fjärran Österns folk mera
tillmötesgående tendens än de anglosachsiska makterna, och deras
ståndpunktstagande vid en eventuell allmän kris låter sig icke förutsäga.
Det av presidenten Coolidge helt nyligen framlagda förslaget att
genom en ny nedrustningskonferens mellan de främsta sjömakterna
fastslå fixerade proportioner även för krigsfartyg under 10,000 ton, synes
ha framkommit övervägande i U. S. A:s intresse. Vid
Washingtonkonferensen 1921—1922 fastställdes som bekant slagskeppsflottornas
(»capital ships») proportioner för U. S. A., Storbritannien, Japan, Frankrike
och Italien till respektive 5, 5, 3, 1,75 och 1,75. Coolidge har nu
föreslagit samma proportionstal för det hittills fria byggandet av mindre
krigsfartyg, på vilket område såväl Storbritannien som Japan sedan 1922
utvecklat sina flottor högst väsentligt, under det U. S. A. följt en
långsammare takt. Konferensförslaget har i princip, om än utan varje
entusiasm accepterats av Storbritannien och Japan, under det såväl
Frankrike som Italien ställt sig avvisande. Vad beträffar
proportionstalen har dessutom åtminstone Japan tydligt förbehållit sig fria händer.
I fråga om jämnviktsläget kring Stilla Havet torde Coolidge’s förslag
knappast få någon större betydelse. Det är väsentligen motiverat av
rent amerikanska, och i hög grad även innerpolitiska synpunkter.
Situationen kring detta hav förblir emellertid full av spänning.
Japans sedan några år högst reserverade politik förändrar i detta
hänseende föga. Spänningen bottnar nämligen mera i ofrånkomliga
geografiska och ekonomiska faktorer än i regeringarnas åtgöranden. Dessa
sistnämnda ha i allmänhet varit moderata och försiktiga. Emellertid
visar ingen av de berörda parterna någon allvarlig tendens till återtåg
från sina ställningar. Hertigparets av York besök i Australien vid den
förestående invigningen av statsförbundets nya huvudstad Canberra är
sålunda i sin mån en symbolisk handling, avsedd att ge uttryck åt
det fasta stöd, som den brittiska riksledningen synes besluten att ge
de brittiska pacifika dominions’, Australiens och Nya Zeelands
allmänna ställning och strävanden i Stilla-Havs-politiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
