Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Skolpropositionen. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle man vara böjd att vänta en vida större skillnad än den
i propositionen angivna. Den överraskande ringa skillnaden
tyder på att den olika organisationen för landsbygdens barn
icke spelar någon framträdande roll. För landsbygdens barn
erbjuder en till sjätte folkskoleklassen anknytande högre skola
emellertid den fördelen, att de kunna stanna i hemmet de första
sex skolåren. Detta är under nu rådande förhållanden i själva
verket det enda bärkraftiga skälet för en sexårig bottenskola.
Men det är uppenbart, att landsbygdens behov av
realskolelinjer, byggda på sexårig grundskola, icke kan motivera en
längre gående omläggning av skolväsendet än att landsbygdens
behov i detta hänseende täckes. Antalet barn från landsbygden,
som nödgas bo inackorderade för att kunna följa
undervisningen i realskolor och mellanskolor, kan för närvarande anslås
till omkring 3000, För dessas behov är det sörjt genom icke
mindre ån 88 skolor, anknytande till folkskolans sjätte klass.
Dessa skolors anslagsförhållanden tillåta dem att vid stigande
tillströmning av lärjungar svälla ut efter behov;
kostnadsökningen sker rent automatiskt. Dessutom kunna var som helst,
där ett behov gör sig förmärkt, nya mellanskolor upprättas på
synnerligen liberala villkor; skolan behöver i sina fyra klasser
endast hava sammanlagt minst 32 lärjungar. Under sådana
omständigheter kan landsbygdens behov givetvis icke motivera
en ytterligare omläggning av det högre skolväsendet. Om mera
skall göras för att för landsbygdens barn underlätta studier i
den högre skolan, så är det ekonomiska åtgärder som krävas,
icke organisatoriska.
Vad så städernas barn beträffar, så blir det med vart år som
går allt svårare att vidhålla påståendet om en intressemotsats
mellan å ena sidan de välsituerades barn och å andra sidan de
ekonomiskt svagare ställda befolkningslagrens barn. De
begåvade barnen, som lämpa sig för teoretiska studier, ha alla,
oberoende av föräldrarnas sociala och ekonomiska ställning,
samma intresse att få sin skolgång ordnad så praktiskt och
ändamålsenligt som möjligt. I den mån som den allmänna
folkbildningen stiger och den moderna yrkesvalsrådgivningen
blir mera effektiv, så förlora de för den sexåriga
bottenskolan anförda skälen sin betydelse för städernas
vidkommande. Att för de fattigare barnen i städerna ordna en
pedagogiskt sämre och längre och därför också dyrare studieväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
